Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU6 Bättre verktyg för kontroll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd.

Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Genom lagändringarna som föreslås i detta betänkande får Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten större rätt att inhämta uppgifter om både den försäkrade och andra fysiska eller juridiska personer. Kommunernas socialnämnder får verktyg att kontrollera uppgifter vid ärenden som rör ekonomiskt bistånd.

Lagändringarna innebär sammanfattningsvis att det införs utökade utredningsbefogenheter och uppgiftsskyldigheter. Detta ska leda till att man kan säkerställa att man har rätt underlag så att man kan fatta korrekta beslut och förhindra felaktiga utbetalningar. Lagändringarna avser även att motverka bidragsbrottslighet.

Fru talman! En viktig del är att uppgifter ska kunna inhämtas brett. Förfrågan om uppgifter ska kunna riktas till den som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter om en annan fysisk person än den försäkrade eller om en juridisk person. Den utökade uppgiftsskyldigheten ska bland annat gälla för arbetsgivare och uppdragsgivare, myndigheter, anordnare av personlig assistans, försäkringsinrättningar och kreditinstitut.

Regeringen föreslår även att sekretesskyddet hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för uppgifter om enskildas affärs- och driftsförhållanden ska utökas.

Fru talman! I och med att myndigheterna blivit bättre på sina kontroller och fått fler verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och upptäcka bidragsbrott är det bra att vi även ser över hur kommunerna kan få fler verktyg att jobba med dessa bitar. I detta betänkande tar vi några steg i rätt riktning utifrån kommunernas perspektiv.

Fru talman! Sveriges välfärdssystem ska ge ekonomisk trygghet för den som behöver stöd på grund av exempelvis sjukdom eller funktionsnedsättning eller vid familjebildning. Välfärdssystemet är huvudsakligen finansierat genom skatter. Det är av stor vikt att de ekonomiska stöden träffar rätt och att vi motarbetar bidragsfusk och brottslighet.

För att det ska finnas tillit till systemet är det viktigt att ingen kan fuska till sig ekonomiskt stöd. Det är vår skyldighet att hantera skattemedel aktsamt av respekt för skattebetalarna. Felaktiga utbetalningar och bidragsbrottslighet är sådant som undergräver förtroendet för välfärdssystemen. Vi måste värna tilliten till våra välfärdssystem och se till att stöden hamnar rätt.

Fru talman! Tidösamarbetet har gett myndigheterna olika verktyg för att upptäcka bidragsfusk och felaktiga utbetalningar genom olika lagändringar från riksdagen. Regeringen i sin tur sätter press på myndigheterna så att de nya verktygen används, och det ska redovisas till Regeringskansliet hur de används.

Tidöregeringen har även gett flera myndigheter i uppdrag att samverka kring olika frågor, exempelvis effektiv informationsdelning. Där ska myndigheterna utveckla en gemensam plan för effektiv informationsdelning mot brottslighet. Målet är att informationsdelning mellan myndigheterna ska användas för att förebygga, upptäcka och motverka brottslighet och felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Det är en hel del förslag som är på gång som ännu inte gett full effekt. Men en hel del lagstiftning är på plats, och vi ser att det har gett resultat när vi ser på utvecklingen av stoppade felaktiga utbetalningar och återkrav.

Det finns dock mer kvar att göra, och för att upprätthålla kontinuiteten i detta arbete hoppas jag verkligen att Tidöpartierna får fortsatt förtroende att arbeta vidare med dessa frågor efter nästa val.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag och tackar för ordet.

(Applåder)