<anforande>
<dok_hangar_id>5258272</dok_hangar_id>
<dok_id>HD0922</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2025/26:22 Tisdagen den 21 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2025/26</dok_rm>
<dok_nummer>22</dok_nummer>
<dok_datum>2025-10-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Prövning av yrkande om folkomröstning om det vilande grundlagsförslag som antogs av riksdagen genom beslut om betänkande 2025/26:KU2 den 1 oktober 2025</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>164b8a97-a7ec-f011-880a-6805cad9744d</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>Gudrun Brunegård (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! I dag ska kammaren pröva Sverigedemokraternas yrkande om folkomröstning gällande det vilande förslag till grundlagsändring som riksdagen fattade beslut om den 1 oktober. Förslaget som riksdagen beslutade att anta som vilande syftar till att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat och göra det svårare att ändra grundlagarna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi ser en oroande utveckling på många håll i vår värld, där tidigare demokratiska landvinningar har rullats tillbaka steg för steg. Allt fler auktoritära regimer har exempelvis tagit kontroll över domstolsväsendet genom att politisera utnämningen av domare, särskilt i de högsta domstolarna, och driva igenom grundlagsändringar som gynnar den sittande regimen. I många länder har flera av de grundlagsskyddade friheter och rättigheter som vi ser som självklara inskränkts, såsom yttrandefrihet, tryckfrihet, föreningsfrihet och demonstrationsfrihet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I det svenska rättssystemet finns redan en inbyggd tröghet i och med att en grundlagsändring kräver två beslut med ett mellanliggande val. Med tanke på de förändringar som har kunnat ses i vår omvärld såg regeringen ett behov av att förstärka detta för att undvika att tillfälliga svackor i väljaropinionen medför stora förändringar i det demokratiska systemet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därför tillsatte regeringen 2020 års parlamentariska grundlagskommitté, med representanter från samtliga riksdagspartier, i syfte att ställa än högre krav på parlamentarisk samstämmighet inför förändringar av grundlagen. En enig kommitté, inklusive Sverigedemokraterna, ställde sig bakom de förslag som regeringen gick vidare med till riksdagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Det vilande förslaget till grundlagsändring ska slutgiltigt fastställas efter nästa års val. När det har trätt i kraft den 1 april 2027 kommer det att krävas att minst hälften av riksdagens ledamöter röstar för att anta ett grundlagsförslag som vilande. I dag krävs bara enkel majoritet av dem som råkar vara närvarande i kammaren vid omröstningen. Efter allmänna val krävs sedan en kvalificerad majoritet med minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter i det andra beslutet för att ändra grundlagen. I dag räcker det med enkel majoritet i kammaren även för detta andra beslut.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med de föreslagna ändringarna stärks skyddet av vår demokrati, och risken minskar för att grundlagar ändras med ett tillfälligt, svagt stöd i riksdagen. Det kommer alltså att krävas breda majoriteter för att ändra grundlagar i framtiden. Det bidrar till att skapa stabilitet och förutsägbarhet, och det minskar risken för plötsliga omsvängningar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kristdemokraterna kommer att rösta rött och röstar därmed för avslag på Sverigedemokraternas yrkande om en folkomröstning i denna fråga.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I detta anförande instämde Yusuf Aydin, Camilla Brodin, Dan Hovskär, Magnus Jacobsson och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0304498908019</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-01-08 16:35:26</systemdatum>
<systemnyckel>661934</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HD0922/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
