Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Det är klart att ambitionen för det kommande sändningstillståndet är just en del omstruktureringar och effektiviseringar inom bolagen, som kommer att krävas. Det är hela syftet. Det är därför vi skapar förutsättningar för detta; det är klart att det är så.

När det gäller att använda den sortens retorik: Tänk om det – Gud förbjude – skulle komma in ett parti i den här kammaren framöver som på riktigt är antidemokratiskt, och så står man här och slänger sig med sådana begrepp nu.

Det påminner mig lite grann om debatten för tio femton år sedan, när man stod och skrek ”Rasist!” åt alla som kritiserade den förda migrationspolitiken. Då vattnar man ur begrepp, och det är ganska farligt. Det är allvarligt att använda ord på det sättet. Där tycker jag att vi borde kunna höja debattnivån något och inte hålla på med den typen av begrepp. Det är att förminska ett ganska allvarligt hot.

Jag har en följdfråga. Vi kan ta våra grannländer Finland, Norge, Danmark, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Alla dessa länder drar ned på sina budgetar till public service. De gör inte som vi, det vill säga ökar anslagen, utan de drar ned på eller fryser anslagen helt. Vad är då det – är det fascism? Vad lägger man i det begreppet? Det måste ju nästan vara det värsta som har hänt sedan andra världskriget. Det blir så konstigt när vi använder den typen av begrepp när vi pratar om en höjning av anslagen till public service.

Sedan kanske det finns partier här som inte hade velat se lika mycket pengar till public service, men med tanke på just de saker som ledamoten själv framförde i sitt anförande – att vi ser desinformation och kampanjer på nätet som på allvar är ett hot mot vår demokrati – behöver public service finnas där. Det är därför vi har gått med på att ge så mycket pengar, men det kommer med vissa förbehåll.

Bara för att man inte håller med ledamoten om att de ska ha lika mycket pengar är det inte ett hot mot demokratin.