Fru talman! Jag ska fortsätta på spåret med granskningar.

Anledningen till att jag begärde replik är att jag känner att det är någonting som skaver när jag lyssnar på Alexander Christiansson. Jag känner inte riktigt att han tar ansvar för hur han kan bidra till ett ökat förtroende för public service i den här typen av debatter.

Med tanke på att det är Alexander Christianssons väljare som är de mest skeptiska är det olyckligt att han i sitt anförande här insinuerar att det kan hänga ihop med att det handlar om bolag som inte är opartiska och sakliga i sina program och nyheter. Så uppfattade jag hans anförande, och jag uppfattade att det är det som är argumentationen för att det nu behövs en särskild utredning för att belysa de här frågorna.

Det här är vad jag tror: Det skulle ha en mycket större betydelse för Sverigedemokraternas väljare att höra från sina representanter att de är trygga med att det finns en granskning – att det finns en granskningsnämnd och en genomlysning och att det finns revisorer och årsrapporter som visar att bolagen följer sina riktlinjer när det gäller saklighet och opartiskhet. Det tror jag skulle ha väldigt stor betydelse. Man litar helt enkelt på er, Alexander Christiansson. De väljare vi pratar om nu har låg tillit till myndigheter överlag, men de litar på Sverigedemokraterna.

Jag begärde replik för att jag skulle vilja höra Alexander Christiansson uttrycka sin uppfattning. Litar Alexander Christiansson på granskningsnämnden och på de underlag som vi har tagit del av under ett års kommittéarbete om den här frågan? Finns det annars kanske saker att ta upp gällande granskningsnämnden, eller var ligger problemet? Handlar det bara om att Alexander Christiansson behöver mer underlag för att övertyga sina väljare, eller var är det problemet ligger? Det här skaver för mig, fru talman.