Herr talman! När vi hanterade förslaget i den parlamentariska kommittén stod Sverigedemokraterna bakom det. Efter att förslaget arbetats fram i kommittén, under förmodat gemytliga former, har det gått ut på remiss. Då har det, enligt oss, framkommit en annan verklighet: Det som vid ett första påseende förefaller vara ett skydd för demokratin är i själva verket ett hinder för folkviljan och demokratin.

Jag ska förklara mitt och Sverigedemokraternas ställningstagande till detta, och när jag har gjort det borde det vara uppenbart att det som riksdagen nu ska ta ställning till är en av de viktigaste frågorna vi har haft att avgöra här på länge. I betydelse skulle man kunna likna det vid när vi gick med i EU och i Nato.

Herr talman! Frågan är om grundlagen i praktiken ska låsas i sin nuvarande form, år 2025, eller om vi ska ha en grundlag som faktiskt på riktigt ska kunna ändras i framtiden. Det är vad frågan handlar om, och det är det vi vill ge svenska folket en möjlighet att tycka till om.

För att grundlagen ska kunna ändras i dag gäller i allt väsentligt att riksdagen med enkel majoritet behöver fatta två likadana beslut med ett val emellan. Det är en bra, väl fungerande ordning som ger grundlagen ett gott skydd över tid men som inte i onödan försvårar behövliga förändringar.

Nu vill alltså regeringen att man ska ändra detta så att det i stället ska krävas två tredjedelars majoritet vid en andra omröstning. Det kan låta som en obetydlig förändring, och det har sagts att det är ett skydd för demokratin. Men det innebär i praktiken att ett parti eller en liten minoritet i Sveriges riksdag kan blockera alla framtida förändringar av grundlagen, trots att de har prövats i ett val och vunnit folkmajoritetens gillande.

Effekten blir alltså att folkviljan som kommer till uttryck i det mellanliggande riksdagsvalet blir innehållslös. Ska ett parti verkligen kunna förhindra att en majoritet vill beröva grovt kriminella personer deras svenska medborgarskap?

Grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten är, i motsats till många andra länders liknande lagstiftning, till stora delar baserat på att skydda de tekniska lösningarna för att föra fram yttrandena. Varför ska vi låsa fast grundlagen i tekniska lösningar som vi vet hela tiden förändras?

Genom att göra grundlagen så svår att ändra skyddar man inte demokratin. Man genomför inte folkviljan. Man gör demokratin en otjänst. Skyddet mot en utarmning av fri- och rättighetsskyddet finns redan på plats genom de regler som har tjänat oss väl i decennier. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det slås fast i regeringsformens portalparagraf. Sverigedemokraterna vill att det ska fortsätta att vara så, inte bara till namnet utan också till gagnet.

Jag yrkar därför bifall till yrkandet, herr talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Pontus Andersson Garpvall, Clara Aranda, Mats Arkhem, Sara-Lena Bjälkö, Bo Broman, Dennis Dioukarev, Staffan Eklöf, Matheus Enholm, Mattias Eriksson Falk, Yasmine Eriksson, Mikael Eskilandersson, Rashid Farivar, Ann-Christine Frohm, Nima Gholam Ali Pour, Sara Gille, Göran Hargestam, Erik Hellsborn, Fredrik Lindahl, Linda Lindberg, Christian Lindefjärd, Angelica Lundberg, Adam Marttinen, Thomas Morell, Mona Olin, Eric Palmqvist, Patrick Reslow, Michael Rubbestad, Jessica Stegrud, Robert Stenkvist, Johnny Svedin, Björn Söder, Per Söderlund, Victoria Tiblom, Martin Westmont, Eric Westroth, Markus Wiechel och Leonid Yurkovskiy (alla SD).