Fru talman! Från prövning av folkomröstning går vi nu över till public service. Det är två viktiga frågor.

Vi har jobbat med frågan om public services kommande sändningstillstånd i ett par år, och nu ska vi debattera den. Sedan ska vi votera och besluta i frågan.

Det har varit en lång resa, får man säga. Förslaget innefattar en ny public service-lag som är teknikneutral och omfattar de riktlinjer som de tre bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska förhålla sig till under de kommande åtta åren. Det är omfattande och komplext.

Det betänkande som ligger på bordet har föranletts av att en parlamentarisk kommitté arbetat under ett år för att grundligt gå igenom de förutsättningar som public service behöver under de kommande åtta åren, och inte minst för den tid vi lever i nu.

Åtta år är en väldigt lång tid för ett sändningstillstånd, inte minst när digitaliseringen och utvecklingen går med en rasande fart. Den grundläggande aspekten i vårt arbete har varit ett oberoende public service som är en del av beredskapsplaneringen. Därför blev namnet på den parlamentariska kommitténs betänkande också Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider. På den punkten är alla partier överens, vilket är bra.

Vi lever i en orolig tid, och det är viktigt att public service utgör en del av totalförsvaret, vilket bland annat Försvarsberedningen och Försvarsmakten slår fast. Samtidigt som public service finner den rollen är det centralt att ägarna, alltså skattebetalarna, också har ett förtroende för den rollen, vilket jag strax kommer att återkomma till.

Fru talman! Jag vill inledningsvis förklara Sverigedemokraternas viktigaste förändringar och ingångar när det gäller det nya sändningstillståndet och hur vi har tänkt när det gäller uppdraget. Jag vill egentligen börja med det svenska språket. Public service spelar en mycket viktig roll för det svenska språket eftersom det fungerar som en gemensam språklig grund för hela befolkningen. I uppdraget tydliggörs därför att bolagen genom nyheter, samhällsprogram och kultur- och utbildningsinnehåll och på korrekt och tydlig svenska ska bidra till att språket bevaras, stärks och utvecklas.

I en tid då engelskan dominerar i digitala medier och på streamingplattformar är public service en motvikt som säkerställer att kvalificerat innehåll fortsatt produceras på svenska. Dessutom har vi genom massinvandringen sett att sociolekter med inslag av arabiska och andra språk i utanförskapsområden vuxit fram på ett sätt som på sikt hotar det svenska språket. Public service ska därför främja språkutvecklingen för barn och unga samt erbjuda lätt svenska för invandrare, vilket gör det till en viktig demokratisk resurs för språkets framtid.

Sedan har vi kulturarvet, där public service spelar en stor roll, inte minst genom att bevara och förmedla Sveriges kulturarv. Genom att producera och tillgängliggöra program om svensk historia, traditioner, musik, konst och litteratur ska SVT, SR och UR bidra till att stärka den gemensamma svenska kulturen och vår kulturella identitet. De dokumenterar också det som sker i vår samtid, vilket kommer att bli framtidens kulturarv.

Public service fungerar som ett arkiv över viktiga händelser och samhällsutvecklingen samtidigt som man lyfter fram både etablerade och nya kulturuttryck från hela landet. Public services roll är att vara ett komplement för att täcka just de kulturintressen som privata aktörer inte finner lönsamhet i att täcka.

Under lång tid har vi sett hur den skattefinansierade kulturen generellt varit föremål för en politisk detaljstyrning av vänsterliberaler, inte minst när det kommer till speglingsuppdraget och innehållsuppdraget i public service. Detta ändrar vi nu, vilket är bra. Tidigare har värdeord som mångfald och jämställdhet varit vägledande för granskningsnämndens uppföljning av innehåll och också för organisationen. Det har varit problematiskt, eftersom det är mål som har varit svåra att följa upp. Detta bekräftar både granskningsnämnden och bolagen själva. Det har föranlett kvotering efter människors yttre attribut, såsom kön, hudfärg, sexuell läggning med mera, och inte efter kompetens och merit, vilket borde vara självklart i ett land som vill skapa innovation och utveckling i världsklass.

Vi menar att alla människor speglas i en variation av befolkningen, vilket alltså nu är speglingsuppdragets formulering. Variationen av tankar, idéer och åsikter är mer relevant för oss sverigedemokrater än yttre attribut. Vi städar helt enkelt upp efter Miljöpartiets och Socialdemokraternas styrning av kulturen och det som på engelska brukar kallas för woke.

Public service har ett högt förtroende bland befolkningen, vilket är bra. Dock har problemet länge varit att vi kunnat se en växande skillnad mellan vänster- och högerväljare i förtroendet för public service. Medborgare som tenderar att rösta vänster har ett exceptionellt högt förtroende, medan väljare till höger har ett lägre förtroende. De visa tvistar om orsaken till detta, men i pragmatismens anda väljer jag att uttrycka mig så här: Om det sker vinklingar och styrningar av innehållet för att gynna en viss ideologisk inriktning är det ett allvarligt problem för demokratin. Det är av allra störst vikt att bolagen själva inser att detta är en viktig fråga, inte minst när polariseringen ökar i vårt samhälle.

Man kan också se att skillnaderna mellan grupperna när det gäller förtroendet för public service växer, enligt SOM-institutet. Det går helt enkelt inte att sopa denna problematik under mattan längre. Därför är det viktigt att opartiskheten, eller partiskheten enligt vissa, följs upp och granskas på ett bredare plan, vilket är en del av det nya sändningstillståndet. Därför ska en extern forskningsstudie som belyser villkoret om opartiskhet genomföras. Det är bra för transparensen och i förlängningen för demokratin, vilket alla goda demokrater naturligtvis borde vara för.

Fru talman! Inom ramen för public services kärnuppdrag ska public service finnas tillgängligt för hela befolkningen och värna det svenska språket för barn och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och grupper som kommersiella aktörer inte når. Grundläggande är också att public service ska ägna sig åt oberoende och opartisk nyhetsförmedling. Detta är den bärande pelaren för public service och dess existensberättigande.

Public service ska alltså inte se sig själv som en del av en fri marknad eller som en del av den kommersiella mediemarknaden. Detta är extremt viktigt eftersom mångfalden av medier är själva syret för demokratin. Att Socialdemokraterna sedan 1970-talet har gjort kulturskapandet beroende av staten och offentliga medel är djupt problematiskt, inte minst för den demokratiska utvecklingen. Det tar tid att förändra detta, men Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har påbörjat en förändringsresa som vi ämnar fortsätta under de kommande mandatperioderna, vilket naturligtvis är väldigt bra för hela kulturen.

Därför finns det också en fara i att public service fortsätter växa utanför sitt kärnuppdrag. Då konkurrerar man om program som den kommersiella sidan kan göra mycket bättre. Så ska det inte vara.

Ingenting växer under en stor ek. Och det finns tendenser till att public service har blivit just en stor ek. Det är inte bra. Därför tydliggör vi den delen i det nya sändningstillståndet. Public service ska ta större hänsyn till kommersiella aktörer på ett tydligare sätt.

Varje skattebetalare som finansierar public service betalar runt 1 300 kronor per år – ungefär 105 kronor i månaden – oavsett om man vill det eller inte. Det är en viktig del i detta. Vårt jobb som politiker är att se till att varje skattekrona används på ett ansvarsfullt sätt. Slöseri måste motverkas i alla led. Det är självklart. Då är effektivisering och sparpaket viktiga. Det vet inte minst alla företagare som någon gång har genomlidit en lågkonjunktur. Jag har själv varit företagare. Det är i en lågkonjunktur man går igenom sitt grunduppdrag och sina kostnader, vilket är nödvändigt och sunt för alla organisationer.

I många jämförbara länder effektiviserar man sina public service-bolag. I Sverige kommer finansieringen för den nya tillståndsperioden inledningsvis att vara generös eftersom vi ser behovet av att public service anpassar sig till beredskapsuppdraget och de ökade kostnader som det medför. Dock trappar vi ned anslagen allteftersom, vilket skapar tid för effektiviseringar och nedskärningar av sådant som till exempel inte tillhör kärnuppdraget. Som hjälp i det arbetet ska en extern analys av företagens arbete och redovisning av produktivitet och effektivitet genomföras. Det är bra.

Till exempel var kanske tre separata bolag – ett hus som gör ljud, ett hus som gör bild, och ett hus som gör utbildning – rimligt på 70-talet, för då hade vi bara statlig television och radio. Men 2025 lever vi i digitaliseringens tidsålder, och vi har tillgång till alla världens medier i vår telefon, i vår ficka, dygnet runt, hela tiden. Jag tror faktiskt inte att det finns något annat land i hela världen som fortfarande har tre separata bolag, men jag kan ha fel.

Det borde i alla fall inte vara en kontroversiell tanke att man ska modernisera och slå ihop bolagen, vilket vi i Sverigedemokraterna drivit sedan vi kom in i riksdagen. Det är uppenbart mycket ineffektivt och omodernt som det fungerar i dag. Kommitténs rekommendation är att detta ska utredas inför nästa sändningstillstånd, då vi inte hade tillåtelse att utreda just den delen av betänkandet, sammanslagningen, under den här processen.

Att börja se över samarbeten mellan bolagen redan nu, inte minst på lokal nivå, är fullt görbart. Detta är någonting som bolagen bör se över.

Fru talman! En stark, transparent, opartisk och oberoende public service som är en del av totalförsvaret och som alla skattebetalare har förtroende för har varit målet för oss sverigedemokrater i arbetet med public service inför det kommande sändningstillståndet.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Runar Filper, Björn Söder och Markus Wiechel (alla SD).