Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Vi vet att regeringen och ministern tillsammans med Sverigedemokraterna gör mycket inom det här området. Det är jättebra. Men problemet kvarstår fortfarande, och det handlar inte om enskilda fall. Det är statens ansvar att försvara barnens frihet. Men här brister det.

Skolan ska vara en fristad, och det är den i många fall. För barn som lever med hedersnormer och har det livet hemma kan det kännas som en fristad att få komma till skolan. Men tyvärr är det inte så för alla elever. I skolan kan det nämligen också finnas påtryckningar om att upprätthålla hedersnormerna.

I skolan ska det handla om kunskap, frihet och jämlikhet – ingenting annat. Den ska vara fri från religiösa och ideologiska påtryckningar. Ändå hör vi gång på gång om skolor som påverkar ungarna. Man ska ha rätt att utvecklas som individ utan påtryckningar och oberoende av familjens bakgrund, kultur och tro. Skolan ska representera staten och de svenska värderingarna, inte hemmet och inte släkten.

Tyvärr är hedersnormer ett av de mest underskattade hoten mot barns frihet i Sverige i dag. År 2024 granskade Skolinspektionen 28 skolor med konfessionell inriktning. På över hälften av dem, herr talman, fann man brister när det gäller frivillighet och att undervisningen inte vilade fullt ut på vetenskaplig grund.

Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck uppskattade 2023 att omkring 240 000 barn lever med hedersnormer, och det begränsar deras frihet. Det är ofattbara siffror.

Enligt läroplanen och skolplanen ska skolan vara icke-konfessionell, precis som ministern själv säger. Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Det är inte en tolkning. Det är en lag, och den ska upprätthållas.

Undantag med hänvisning till religion och kultur ska inte ske. Ändå ser vi att det sker runt om i landet. Vi hör det gång på gång om skola efter skola. Det kan till exempel handla om särskilda badtider. Senast hörde jag om en skola i Huddinge som hade särskilda badtider för flickor och pojkar och könsseparerad undervisning; flickorna behöver inte vara med på sexualundervisningen och så vidare. Detta försvagar inte bara skolans auktoritet utan även tilltron till jämlikheten som princip. Skolan viker sig för religiöst förtryck.

Den här lagen gäller alla. Den gäller inte bara vissa personer. Men så har det blivit. Flickor hindras från att delta i undervisningen på lika villkor.

Vi ser också slöjan redan i förskoleåldern och påtryckningar när det gäller slöjan. Lärare hjälper även till att upprätthålla hedersnormerna och bidrar till det här. Skolan ska som sagt vara en fristad, men det ser vi inte i dag. Religiöst motiverade normer tillåts påverka vardagen i skolan. Det här är inte hållbart.

Jag skulle vilja avsluta med att fråga ministern på vilket sätt man kommer att agera mot skolor som tillåter religiösa och ideologiska påtryckningar som inskränker flickornas rätt till frihet och utbildning.