Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 2 i detta betänkande KU4. Vi har ytterligare en reservation, men traditionsenligt yrkar jag bara på en av dem även om vi givetvis står bakom bägge.
Dagens ärende Säkerhet och tillgänglighet vid val är resultatet av de betänkanden som 2020 års valutredning lämnade samt ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet gällande röstmottagarens närvaro när en väljare tar hjälp av ett väljarbiträde.
Sverigedemokraterna välkomnar i stora delar regeringens proposition, och vi ställer oss bakom de förslag som har lagts fram i betänkandet. Två saker saknas dock, och jag återkommer till dem senare i mitt anförande.
Att inrätta en central incidentrapportering kommer att underlätta för Valmyndigheten dels att samordna arbetet kring att skydda valprocessen, dels att få en helhetsblick över hur valet fortskrider när länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna meddelar incidenter. Att få denna överblick gör att man redan innan själva valet avslutas kan komma till rätta med sårbarheter och brister som uppmärksammas, vilket innebär att man minskar risken för att valet överklagas och behöver tas om. Sammanställningen av inkomna incidenter är också ett stöd för Valmyndigheten och andra aktörer som arbetar med den här typen av frågor när det gäller att identifiera behov av direkta praktiska åtgärder i valprocessen liksom inför framtida reformer på området.
En annan nyhet är att det numera ska vara krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde. Detta är ett välkommet förslag för att komma till rätta med så kallad grupp, familje- och klanröstning. De väljare som behöver ta hjälp av andra för att kunna rösta är en särskilt sårbar grupp. Att då behöva gå in i valbåset med två tre andra personer, eller i värsta fall ännu fler, hängande över axeln skapar en situation där den enskilda väljaren otillbörligt kan påverkas kring hur hon eller han ska rösta. Att en oberoende röstmottagare alltid ska finnas med kommer att säkerställa väljarens rätt att utan påverkan från någon annan kunna bestämma vilket parti som hon eller han ska rösta på.
Vi sverigedemokrater tycker dock det är tråkigt att regeringen har valt att inte gå vidare med förslaget om att införa tystnadsplikt även för väljarbiträden, något som var ett förslag från 2020 års valutredning. Om en röstmottagare har hjälpt en väljare att rösta omfattas denna av tystnadsplikt, vilket är fullt normalt och naturligt. Vi anser att det är lika normalt och naturligt att även väljarbiträden omfattas av samma typ av tystnadsplikt. Den som behöver ta hjälp av andra att rösta tillhör samhällets mest sårbara grupper i detta avseende. Att inte så långt det är möjligt säkerställa det skydd som andra väljargrupper har, det vill säga valhemlighet, anser vi är en uppenbar brist.
Det är svårt att ta in den enorma kränkning som uppstår när en familjemedlem, vän eller personal som tar hand om dig till vardags och som hjälpte dig att göra ordning din röst vid ett annat tillfälle, kanske vid fikabordet på jobbet, vid släktmiddagen eller på krogen, avslöjar vad just du har röstat på. Det är ett helt orimligt beteende, och det är helt ofattbart att det agerandet inte är olagligt i dag. Det är självklart att tystnadsplikten måste gälla även för väljarbiträden, och det är tråkigt att det kommer att dröja ytterligare en tid innan vi får det på plats.
Sverigedemokraternas andra förslag, som rör reservation 2, är att införa ett krav på att legitimera sig när man ska rösta. I dag är det möjligt att rösta utan att legitimera sig, exempelvis genom att en annan person intygar den röstandes identitet eller att röstmottagaren känner igen dig. Den här öppningen i lagstiftningen ter sig lite märklig eftersom rutinen runt om i landet vanligtvis är att röstmottagaren kräver dig på legitimation i samband med att du överlämnar din röst. Det är snarare ett undantag att rösten avlämnas enbart på personkännedom eller genom att någon annan intygar din identitet.
Sett till samhällsutvecklingen är det för oss självklart att man behöver införa absoluta id-krav vid röstning. Vår uppfattning är att detta över huvud taget inte är något som är kontroversiellt att införa eftersom du i princip i alla andra sammanhang, till exempel när du möter myndigheter, hämtar ut paket eller ser för ung ut på Systembolaget, behöver lämna ifrån dig någon form av legitimation. Att inte behöva göra detta när du nyttjar din rösträtt är snarare det mer kontroversiella i sammanhanget. Dels är det en fullständigt godtycklig bedömning av den enskilde röstmottagaren, dels kan beslutet att ta emot rösten få allvarliga konsekvenser om det blir fel.
Vid varje val tvingas man läsa nyhetsartiklar där enskilda väljare sägs ha blivit felaktigt avprickade i röstlängden och därmed har berövats sin rätt att rösta. Det kan finnas flera skäl till att det blivit så, men ett skäl kan faktiskt vara just det här undantaget i den annars så vanliga rutinen. När en röstmottagare tror sig känna igen någon eller en annan person intygar vem väljaren är kan helt plötsligt fel person bli avprickad i röstlängden, med förödande konsekvenser för den enskilde. Det är omöjligt att rätta till efteråt.
Avslutningsvis har jag en kommentar kring valsedelssystemet. Med hänsyn till de erfarenheter som bland annat Valmyndigheten redovisat vid tidigare val har Sverigedemokraterna kommit överens med regeringen i Tidöavtalet om att valsedelssystemet med partispecifika valsedlar ska ses över. Som ett resultat av denna överenskommelse har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över valsedelssystemet. Utredningen har utvidgats genom ett tilläggsdirektiv samt fått förlängd tid. Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti 2026. Ett delbetänkande som avser uppdraget att utvärdera dagens valsedelssystem ska dock lämnas redan den 15 januari 2026.