Fru talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande SoU2 Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Det handlar om hur vi som samhälle tar ansvar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva jämlika liv, delta fullt ut i samhället och mötas av en offentlig sektor som ser hela människan.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag vill tacka Riksrevisionen för en mycket gedigen granskning. Deras arbete är viktigt för hur vi ska utveckla styrning och uppföljning inom funktionshinderspolitiken. Granskningen visar att arbetet delvis fungerar bra men att sektorsansvaret kan bli tydligare och mer effektivt.

Fru talman! Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser och har redan vidtagit flera åtgärder för att stärka funktionshinderspolitiken. Vi vet att ett fungerande sektorsansvar kräver tydlig styrning, uppföljning och samordning. Därför har regeringen under de senaste åren stärkt Myndigheten för delaktighet i dess uppdrag att stödja andra myndigheter och följa upp resultaten i funktionshinderspolitiken.

Regeringen har också gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken 2026–2031. I det uppdraget ingår att analysera utmaningar, föreslå konkreta åtgärder och redogöra för hur dessa bidrar till det nationella målet om ett samhälle med jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för alla. Handlingsplanen ska dessutom tas fram i dialog med funktionsrättsrörelsen, vilket också är centralt.

Fru talman! En viktig del i detta arbete handlar om kunskap och statistik. Vi behöver veta hur verkligheten ser ut, annars vet vi ju inte heller vad vi gör för skillnad. Därför har regeringen gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att förbättra statistiken om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Det ska bland annat bli möjligt att jämföra uppgifter mellan olika grupper över tid. Detta är ett konkret steg för att skapa bättre underlag för politiska beslut.

Regeringen har också tagit initiativ till att förbättra samordningen mellan myndigheter, så att sektorsansvaret inte blir en symbolfråga utan ett viktigt styrmedel som genomsyrar hela samhällsbyggandet, från transportpolitiken till rättsväsendet, utbildningen och arbetsmarknaden.

Fru talman! Moderaterna och regeringen ser funktionshinderspolitiken som en del av välfärdens kärna. Det handlar inte bara om stöd och hjälp utan också om frihet – friheten att delta, att arbeta, att röra sig och att leva på egna villkor. För oss är det också en fråga om förtroende. När människor med funktionsnedsättning möter samhället ska det fungera. Det ska vara rättssäkert och tillgängligt.

Vi vill därför se till att satsningar som görs också leder till resultat. Det är därför vi nu fokuserar på att ta fram en samlad, mätbar och uppföljbar handlingsplan i stället för att införa nya strukturer innan vi vet hur de befintliga fungerar. Vi behöver inte fler myndigheter för sakens skull – vi behöver bättre samordning, tydligare ansvar och mätbara resultat.

Fru talman! Jag vill också understryka att regeringen ser mycket positivt på Riksrevisionens engagemang i frågan om sektorsansvar. Det har bidragit till viktiga samtal om styrning, ansvar och samarbete mellan statens myndigheter. Regeringens bedömning är dock att de åtgärder som redan har vidtagits och de som redan är på väg innebär att Riksrevisionens rekommendationer i stort sett är tillgodosedda. Det finns redan ett pågående arbete i Regeringskansliet för att förbättra tillgången till statistik och för att tydliggöra sektorsansvaret i den kommande handlingsplanen.

Fru talman! Funktionshinderspolitiken är ett gemensamt ansvar. Det handlar om människors vardag och om tillgänglighet, utbildning, arbete och trygghet. Regeringens mål är tydligt: Vi ska skapa förutsättningar för delaktighet, självständighet och lika möjligheter för alla. Med den inriktningen och med kunskap, tydlighet och ansvar fortsätter regeringens partier med arbetet från vision till verklighet.