Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag stöder flera av de förslag som anges i svaret. Jag vill framför allt lyfta fram att vi socialdemokrater har tagit initiativ till det som den här regeringen tar vidare. Vi stöttar fler förslag utöver det.

Många av de här sakerna är bra. Dock har jag en liten farhåga när det gäller förslaget om vem som ska flytta och vem som ska stå kvar på hyreskontraktet. Det är komplicerat. Att förövaren ska flytta har ett viktigt signalvärde. Men det kan vara så att den som utsatts för våldet inte har råd att bo kvar och ensam försöka finansiera hyran. Det finns många andra problem runt det här som jag verkligen hoppas att vi kan hitta fler lösningar på som får den fulla effekt man syftar till.

Jag tänker uppehålla mig en del vid något som många kvinnojourer beskriver. Det är ju de som möter flest kvinnor som är på flykt, som är gömda och som flyr den här typen av farliga relationer, destruktivitet och våld. De vittnar samstämmigt om att det många gånger hänger på ekonomin, oavsett vilken del av samhället man kommer ifrån eller vilka ekonomiska förutsättningar man haft när man levt i en våldsam relation. Ofta handlar det inte bara om psykiskt våld utan även om ekonomiskt våld.

Att mannen tar kontroll över kvinnan är något som pågår under lång tid. Det resulterar i att när hon väl ska ta sig därifrån eller försöka fly och har tagit hjälp har många av de här faktorerna nött ned henne, inte bara psykologiskt och ekonomiskt. När man behöver fly kanske man inte kan gå till Arbetsförmedlingen dagen efter och direkt få ett jobb. Det är många gånger där någonstans det krackelerar.

Kvinnojourerna beskriver att det handlar om att man inte har pengar till att köpa det mest nödvändiga för att starta upp ett liv. Många vittnar om att det är skälet till att vissa efter en tid går tillbaka till en farlig och destruktiv relation, alltså att man inte klarar sig ekonomiskt. Kvinnojour efter kvinnojour och människor som jobbar med kvinnor i den här otroligt utsatta situationen säger att det kan hänga på finansieringen. Jag tänker att det är viktigt att lyssna till det.

Om vi vill att kvinnor ska kunna lämna dessa relationer behöver vi stötta i de delar som möjliggör just det. Min fråga kvarstår: Hur ställer sig statsrådet till det? Ekonomiskt stöd i form av en lämnapeng skulle kunna göra att fler kvinnor orkar hålla ut och får möjlighet att starta om i livet. Varför har inte regeringen med det i budgeten? Vi socialdemokrater har, som jag tror att statsrådet noterat, avsatt medel i vår skuggbudget för att möjliggöra detta. Varför har inte regeringen gjort det?