Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen för mötet!

Under EU-nämndens sammanträde inför rådet pratade statsministern om budskapet till de länder som kanske inte riktigt drar sitt strå till stacken. Detta är ju centralt, eftersom det har att göra med huruvida vi kan använda hela Europeiska unionens slagvolym för att stötta Ukraina i det mycket svåra läge som landet befinner sig i.

Det här är en helt ny form av krig. De nattliga terrorbombningarna av civilbefolkningen fortsätter, tre och ett halvt år senare. Det är klart att detta tär väldigt mycket på det ukrainska folket och dess sammanhållning, inte minst när det kommer beska piller i form av att Ungerns veto består när det gäller EU-processen och medlemskapet för Ukraina.

Upplevde statsministern någon rörelse från de länder som kanske har störst hemläxa, eller är det fortsatt många ord och lite verkstad?