Fru talman! Jag delar helt den multipla beskrivningen av skuggflottans risker: pengaströmmen till Ryssland, de akuta miljöhoten och de dåliga fartygen. Hoten om avsiktliga och oavsiktliga skador på infrastruktur har vi sett, men också det militära hot som man kan tänka sig med drönarbärande fartyg. Allt detta är dåligt. Därför återkommer vi och andra hela tiden till nya listningar. Nu har vi listat många hundra fartyg, och fler finns att lista. Allt som går att lista ska vi verkligen anstränga oss för att lista.

Frankrike tog upp skälen till hur de hade agerat mot ett sådant fartyg – jag ska inte citera exakt vad man sa. Jag tycker att detta är mycket intressant. Olika länder har lite olika tolkningar av havsrätten. Många länder, inte minst sjöfarande länder, har en extremt stram tolkning, för de vill inte själva bli utsatta för en frimodig tolkning. Det kan man naturligtvis förstå – som man själv behandlar andras fartyg kan man misstänka att andra kommer att behandla ens egna fartyg. Men jag tycker att det franska exemplet verkligen tål att analyseras mycket noggrant, för de hade ett antal väldigt tydliga skäl till att de valde att agera mycket kraftfullt. Ju fler sådana fartyg som får möta det agerandet, desto högre blir kostnaden för att fortsätta agera skuggflotta.

Vi kommer att gå vidare med alla tänkbara sanktioner. Vi har lagstiftning i Sverige mot de företag som kan försöka kringgå dem. Det vore bra om fler hade det. Sedan finns det också piratverksamhet, berättar ganska många. Det handlar inte om sjöpirater utan om piratkopiering av saker. Det kommer in produkter som ska se ut som ett speciellt företags produkter men är tillverkade illegitimt av andra företag.

Gaza var förstås uppe i marginalen som ett samtalsämne av vikt men var inte uppe alls på själva dagordningen. Varje möte handlar inte om varje fråga.