Fru talman! Jag tackar utskottets ordförande för arbetet där och för den här mandatperioden. Vi har varit hundra procent oense, men det har funnits ett samarbete i presidiet.

Jag vill börja där ledamoten slutade. Det blir faktiskt så som Niels Paarup-Petersen sa. Med de här regeländringarna kommer människor i Sverige att tvingas välja mellan abort och utvisning. Det är sanningen. Beslut ska omprövas och åter omprövas, och om man inte uppfyller kraven efter de regeländringar som den här regeringen lägger fram är det detta val som man står inför. Det hade varit ärligare att säga att det är detta som kommer att hända.

Moderaterna ser ut att göra sitt sämsta val på över 20 år, kanske till och med sämre än katastrofvalet 2002, visade en unik prognos från Svenska Dagbladet i dagarna. Det straffar sig att bedriva politik som dagligen förstör människors liv, förstör familjer och förstör etableringen. Det kostar. Jag tycker att man ska vara ärlig, för sanningen är att människor kommer att ställas inför ett val mellan abort och utvisning.

Man utvisar barnens klasskamrater och grannar, och man utvisar människor som har levt här större delen av sitt liv. När Moderaterna tillträdde såg de direkt till att ta bort möjligheten till undantag på grund av särskilt ömmande omständigheter för att öka antalet tonårsutvisningar. Moderaterna visste att detta skulle hända. Detsamma gäller den situation som togs upp nu.

Jag måste ställa en fråga till ledamoten apropå de oerhört viktiga regeländringar som läggs fram. Ger det ledamoten något slags glädje att utvisa barn och splittra familjer? Ger det ledamoten något slags glädje att utvisa tonåringar som har levt här större delen av sitt liv?