Protokoll 2025/26:155 Tisdagen den 11 augusti

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:585 om registrering av utländsk påverkan
Anf. 88 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! I dag har vi kriminella gäng som utför uppdrag på beställning av främmande makt. Med den lagstiftning som vi diskuterar här i dag skulle en sådan företeelse ha kunnat upptäckas mycket tidigare. När Sveriges fiender kan använda sig av civilsamhället och trossamfunden utan att vi agerar går de vidare till gängen.

Genom åren har det förekommit många exempel på politiker i Sverige som haft nära band till diktatoriska regimer. Vi har så många moskéer som är finansierade av främmande makter att den här regeringen, som justitieministern har nämnt, har arbetat för att införa en lag för att förbjuda sådan finansiering. Det är uppenbart att främmande makter, särskilt de som sprider extremism eller vill destabilisera Sverige, har hittat en lucka i lagstiftningen. Man har sett hur islamiska trossamfund kan påverkas med pengar. Man har sett hur diasporornas civilsamhälle kan påverkas. Man har också sett hur detta påverkar politiken.

Här behövs lagstiftning som skapar transparens kring vem som agerar i vems intresse. Är det så att någon bildar en förening på uppdrag av ett annat land som har en antagonistisk hållning gentemot Sverige är det inte för mycket begärt om man kräver att den föreningen ska registrera att den faktiskt verkar för ett annat land. Länder som USA och Storbritannien har redan sådan lagstiftning därför att de vill veta hur andra länder agerar i deras länder.

Det här handlar inte om att förbjuda människor att ha internationella kontakter. Det handlar inte heller om att förbjuda organisationer att företräda andra länders intressen. Det handlar om transparens. Om någon verkar på uppdrag av en främmande makt ska det vara känt. Då kan myndigheter, journalister, politiker och allmänhet själva bedöma den verksamhet som bedrivs.

Jag tror faktiskt att de flesta svenskar skulle tycka att detta är en självklar princip. Om någon företräder ett företag är det i normalfallet känt. Om någon företräder en intresseorganisation är det också känt. Då är det inte orimligt att den som företräder en främmande stat också redovisar det. Jag har svårt att se varför Sverige skulle ha mindre behov av transparens och säkerhet än Storbritannien, USA eller Frankrike, som alla har infört sådan lagstiftning.

Det har funnits moskéer och föreningar som har fått bidrag från en kommun fram till dess att det kommit fram att det har funnits kopplingar mellan den moskén eller föreningen och en diktatur. Det vore bättre att redan från början kräva att de personer och organisationer som agerar på uppdrag av främmande makt faktiskt redovisar detta så att politiker och myndigheter har korrekt underlag när de fattar beslut om till exempel bidragsgivning.

Herr talman! Den som inte har något att dölja har heller inte något att frukta av ökad transparens. Om man agerar på uppdrag av en främmande makt ska det vara känt. Sverige ska inte vara en frizon där främmande makters ombud kan agera i det fördolda.

Regeringen har tillsatt många utredningar som jag tycker har lett till bra förslag. Den arbetar med det här problemet. Men något så självklart som att man ska registrera sig om man agerar som ombud för främmande makt borde den ha tillsatt en utredning om för länge sedan. Det finns länder, som USA och Storbritannien, som redan har sådan lagstiftning.