Herr talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för en lagstiftning som ålägger aktörer som agerar på uppdrag av främmande makt och med en antagonistisk agenda att registrera sig. Nima Gholam Ali Pour har även frågat mig om jag bedömer att en sådan lagstiftning skulle bidra till ökad transparens och stärka rättsväsendets möjligheter att identifiera organisationer, samfund och andra aktörer som tjänar främmande makt och har antagonistiska avsikter. Ytterligare en fråga är om jag delar bedömningen att organisationer och företag i Sverige kan verka som ombud för främmande makt utan tillräcklig insyn och, om så är fallet, vilka åtgärder jag avser att vidta.

Det är väl känt att främmande makt på olika sätt försöker att påverka Sverige och övriga Europa genom exempelvis hot, sabotage och otillbörlig informationspåverkan.

Svenska myndigheter, bland annat Säkerhetspolisen, bedriver ett omfattande underrättelsearbete och agerar för att på olika sätt begränsa handlingsutrymmet för främmande makts påverkansförsök i Sverige. Samtidigt arbetar regeringen aktivt för att stärka skyddet av Sveriges säkerhet. Arbetet innefattar bland annat åtgärder för ökad insyn i verksamheter med kopplingar till främmande makt.

Sommaren 2027 träder en ny lag i kraft som innebär ökad insyn i lobbyverksamhet. Förslaget innebär att lobbyister ska registrera sig hos Kammarkollegiet och redovisa uppgifter om sin kommunikation med vissa politiska beslutsfattare. Vid samma tidpunkt träder en lagändring i kraft som innebär skärpningar i reglerna om partifinansiering. Bland annat förbjuds politiska partier ta emot utländska bidrag.

Inom EU pågår också förhandlingar om det så kallade transparensdirektivet. Detta förslag syftar bland annat till att öka insynen i verksamheter som innebär intresserepresentation på uppdrag av tredjeland där syftet är att påverka samhällsutvecklingen eller offentliga beslutsprocesser i medlemsstaterna.

I syfte att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom utländsk finansiering tillsatte regeringen i maj förra året en utredning. I juni i år tog jag emot utredningens betänkande, som heter Ett nytt regelverk för granskning av utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter. Utredaren föreslår en ny lag som innebär att större bidrag från utländska finansiärer ska anmälas och kunna förbjudas om de bedöms skada Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller om mottagaren motverkar samhällets grundläggande värderingar. Vi har just skickat ut betänkandet på remiss.

I det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder är det mycket viktigt att våra myndigheter har rätt verktyg för att begränsa handlingsutrymmet för främmande makts påverkansförsök. Efter att betänkandet har varit på remiss kommer vi att arbeta aktivt med att analysera utredningens förslag och remissvaren och också komma till konkret handling.