Fru talman! Anna Wallentheim har frågat mig vilka konkreta initiativ jag har tagit för att stödja föreningar och lokaluthyrare i arbetet med att motverka att högerextrema och nazistiska grupper använder deras lokaler för verksamhet som riskerar att bidra till radikalisering och rekrytering.

Låt mig först understryka att regeringen ser mycket allvarligt på alla former av våldsbejakande extremism. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning kommer det främsta terrorattentatshotet mot Sverige i år sannolikt från en ensamutförande aktör som agerar utifrån en våldsbejakande islamistisk eller högerextremistisk bevekelsegrund. Sett över lite längre tid kommer hotet från den våldsbejakande extremismen även från den autonoma våldsbejakande vänstern. Vi måste ha bredden och långsiktigheten att hantera alla dessa hot samtidigt.

Ytterst handlar förstås alla insatser mot ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism om att skydda vår demokrati och aktivt främja ett fritt och öppet samhälle. Regeringen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder för att förstärka och vidareutveckla det arbetet. Som stöd för insatser på nationell, regional och lokal nivå finns sedan 2024 en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Strategin har lagt grunden för ett effektivt och långsiktigt arbete som också inkluderar myndigheters och kommuners stöd till föreningar i de utmaningar dessa kan möta kopplat till våldsbejakande extremism.

Det är allvarligt att högerextrema missbrukar den tillit som uthyrningen av olika föreningars öppna mötesplatser bygger på för att exempelvis rekrytera barn och unga eller sprida rasistisk propaganda. Högerextrema grupperingar har även hyrt kommuners lokaler i liknande syften och för att arrangera kampsport kopplat till de så kallade aktivklubbarna som använder fysisk träning för att stärka gruppens våldskapital.

Polisen har gått ut med en uppmaning till uthyrare av lokaler att höra av sig om de misstänker att allt inte står rätt till. Uthyrare kan också få stöd av polisen om de riskerar att utsättas för hot i samband med en nekad uthyrning. Det är även möjligt att bryta avtal som har ingåtts på falska grunder, till exempel om den som vill hyra lokalen har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit viktig information.

I samtliga sju polisregioner finns så kallade Redex-center. Redex är en samverkansform mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen som myndigheterna gemensamt har utvecklat för att reducera hotet från olika våldsbejakande extremistmiljöer. Inom ramen för samarbetet delar myndigheterna underrättelser om misstänkta aktörer.

De flesta kommuner i Sverige har i dag även lokala samordnare som ansvarar för att samordna och utveckla det lokala arbetet, koordinera olika yrkesgrupper och ta fram lokala lägesbilder. Kommunen kan via sitt lokalpolisområde få information om polisens aktuella lägesbild och stöd i att utveckla insatser tillsammans med polisen och Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Det finns alltså goda förutsättningar för föreningar att även få stöd från kommunerna i att motverka högerextrem verksamhet i olika samlingslokaler.

Regeringen följer noga hotet från våldsbejakande extremism och överväger löpande nya effektiva åtgärder och insatser.