Fru talman! Det är väldigt roligt att så många vill diskutera sjukvård eftersom det är väljarnas viktigaste fråga. Jag tycker också att det är den viktigaste frågan för ett gott samhälle och en trygg välfärd.

Jag blir också lite imponerad över att man vågar ta i så självgott när man representerar ett parti, fru talman, som har ett ganska bristfälligt track record i frågan.

Jag tittade så sent som i går på partiledarutfrågningen inför valet 2022 med dåvarande statsminister Magdalena Andersson. Det var ganska underhållande att se just avsnittet om sjukvården, där de visade en stadig kurva över hur köerna under åtta år bara hade ökat och ökat. I denna passage på sju minuter återkom Magdalena Andersson två gånger till: Ja, köerna ökade redan före pandemin.

Detta är väl känt, men jag förstår att det finns en vilja att glömma bort det.

Apropå att använda 2022 och pandemiåren som referensår är det lite lustigt att titta på de höga statsbidrag som skulle kompensera regionerna för påfrestningarna från pandemin och ha detta som utgångspunkt. Det gav ju regionerna enorma överskott över hela Sverige, pengar som inte gick att göra åt men som också möjliggör för regionerna att klara ekonomin under lite svårare tider eftersom man kan använda resultatutjämningsreserven. Detta stärkte alltså regionernas ekonomi.

Den här regeringen fortsatte sedan att kompensera för stigande inflation och pensionskostnader, som ställde till det för regionerna. Men under föregående år, 2025, gick faktiskt regionerna med plus, över 8 miljarder plus.

Den här idén om att indexera statsbidragen skulle bara ge mer överskott till Region Stockholm, som gör överskott på 5 miljarder. Det kommer inte åt den ojämlika vården och de ojämlika väntetiderna i landet. Det kan skilja hundratals dagar, beroende på vilken region man bor i, om man får vård i tid – apropå behovsstyrd vård.

I dag får man inte vård utifrån behov. I dag får man vård utifrån vilken region man bor i. Om två personer bor en kilometer ifrån varandra kan det skilja många veckor eller månader hur snabbt man kan få vård.

Den marginella satsning den här regeringen har gjort på några utvalda diagnoser är en liten satsning på områden som har stått för 7 procent av väntetiderna. Där har nämligen köerna byggts på. Trots att det finns ledig kapacitet i andra regioner har regionerna med långa köer inte nyttjat den möjligheten. De har hellre sett att deras invånare har fått vänta, trots att möjligheten finns att köpa vården i en annan region. Då har den här regeringen gjort bedömningen att det är vettigt att nyttja den kapacitet som finns, som ändå inte kan användas för andra åkommor men just för den här typen av engångsinsatser som inte tar vårdplatser i anspråk. Detta har bidragit till att minska köerna.

Faktum är dock att köerna jämfört med 2022, inte specifikt för de här tre ingreppen utan på totalen, har minskat med 40 procent. Vi har betat av pandemiköerna. Och vet ni vad – vi har också börjat beta av sosseköerna! Vi är nu nere på samma nivå som sommaren 2015. Är inte det bra?