Fru talman! Det var också ett rätt långt svar eftersom det var sex frågor i interpellationen, som tog lite tid att arbeta igenom.

Interpellationen berör ett viktigt område, inte minst åtgärder för att motverka olika typer av hybridhot men också olovlig underrättelseinhämtning. Den träffar just säkerhetsskyddslagen, som handlar om rikets säkerhet – eller Sveriges säkerhet, som vi numera kallar den.

Det är ett växande problem med olika hot, risker och sårbarheter när det kommer till svensk säkerhet, inte minst att främmande makt ökar sin underrättelseinhämtning. Men det kan också finnas risk för sabotage och terrorangrepp, så det finns starka skäl.

Jag tycker att Hanna Westeréns interpellation var än mer angelägen tidigare. Vi har identifierat samma problem. Vi har också fått ny lagstiftning på plats, och den tror jag kommer att träffa mycket av det problem som Hanna Westerén är ute efter.

När det kommer till olika bedömningar av förekomsten och volymen har jag inte en exakt myndighetsuppgift. Det jag har sett är en bedömning om något fall per år under det senaste årtiondet. Det har säkert hänt under det senaste året. Sedan är det svårt att bedöma vad som är en arbetsmarknadsfråga – ingen ska arbeta i olika typer av entreprenadverksamhet utan riktiga avtal – och vad som träffas av säkerhetsskyddslagen. Det är inte två exakt likadana saker. Men med det sagt har jag sett ett tiotal fall under det senaste årtiondet.

Sedan gör naturligtvis underrättelsetjänsterna det som heter SÅB, säkerhetsunderrättelseårsbedömandet, i sin säkerhets- och hotbildsverksamhet. Men det redovisas inte öppet utan omges av sekretess på grund av främmande makts stora intresse kopplat till den här typen av bedömningar. Men för att stärka vår förmåga att agera mot hybridhot har vi – det är välkänt – kraftfullt förstärkt både underrättelse- och säkerhetstjänsten i Sverige under en lång tid.

Nu har vi som sagt ny lagstiftning på säkerhetsskyddsområdet, som innebär mycket större rådighet för tillsynsmyndigheter att gå in där det problem som Hanna Westerén påtalar finns i olika typer av avtalsförändringar. Den här lagstiftningen kan också träffa sådant som skedde före 2021, alltså innan den nya säkerhetsskyddslagen trädde i kraft. Det här är alltså ett kraftfullt instrument som förhoppningsvis kommer att göra att vi kommer till rätta med många av de problem som Hanna Westerén påtalar.

Det som sker är på sedvanligt sätt att en säkerhetsprövning genomförs. Då kan man klassas från klass 1 till klass 3. På sedvanligt sätt kommer då Säkerhetspolisen att kunna kontaktas, och så kan man naturligtvis gå på belastningsregister och misstankeregister, ett antal intervjuer och så vidare för att se till att personer som hanterar säkerhetskänslig verksamhet i olika grader också har den korrekta säkerhetsprövningen.

Fru talman! Jag vill bara påpeka att jag vet att Hanna Westerén tidigare har ställt den här interpellationen, eller en liknande interpellation, till Carl-Oskar Bohlin. Det var innan den nya lagstiftningen kom på plats, men regeringen såg problemet. Regeringen agerade genom att komplettera säkerhetsskyddslagstiftningen, och sedan den 1 juli finns det som sagt ny lagstiftning på plats som jag tror kommer att minska problemet kopplat till säkerhetskänslig verksamhet och personer som agerar på områden där det finns säkerhetskänslig verksamhet.