Fru talman! Emma Berginger har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen har vidtagit för att säkerställa att Försvarsmakten och totalförsvaret är anpassade till ett förändrat klimat.

Interpellanten har vidare frågat mig om jag har agerat för att stärka Försvarsmaktens förmåga att hantera klimatrelaterade kriser såsom skogsbränder, översvämningar och andra extrema väderhändelser som kan inträffa samtidigt som andra säkerhetshot.

Emma Berginger har även frågat mig om jag och regeringen säkerställer att klimatförändringarnas konsekvenser integreras i den långsiktiga försvarsplaneringen och utvecklingen av totalförsvaret.

Slutligen har Emma Berginger frågat vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska Försvarsmaktens beroende av fossila bränslen och säkerställa att försvaret kan fungera i ett framtida energi- och bränslesystem baserat på el och förnybara drivmedel.

Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt, och totalförsvaret står inför en historisk återuppbyggnad. Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato. Ett av målen för det militära försvaret är även att skydda samhällets funktionalitet genom att med befintlig förmåga bistå övriga samhället både i fredstid och vid höjd beredskap.

I den nationella säkerhetsstrategin konstaterar regeringen att upprustningen av totalförsvaret är en komplex uppgift som aktualiserar avvägningar i förhållande till andra samhällsintressen. Det svåra omvärldsläget har gjort att upprustningen med nödvändighet medför att totalförsvarets verksamhet ska tillmätas stor betydelse när sådana avvägningar görs.

I säkerhetsstrategin konstateras även att klimatförändringarna framför allt på lång sikt utgör det allvarligaste icke-aktörsdrivna hotet mot hela samhället, vilket redan i dag får direkta konsekvenser för vår nationella säkerhet. Till exempel påverkar extremväder produktion av livsmedel och vattentillgång.

Vi ska ha en robust beredskap som kan hantera hela hotskalan. Förmågan att förebygga, motstå och klara kriser och olyckor utgör en bottenplatta för samhällets motståndskraft. Det är därför viktigt att synergier och samordningsvinster mellan arbetet med klimatanpassning, civilt försvar och krisberedskap tillvaratas. Motståndskraft och resiliens är en del av Natos samlade avskräckning och försvar.

Emma Bergingers frågor träffar brett över flera samhällssektorer. Det ställs högre krav på samhällets alla aktörer när kriget är det dimensionerande hotet och klimatförändringarna behöver hanteras. Regeringen har genomfört mycket stora satsningar inom totalförsvaret.

Avseende Försvarsmaktens arbete vidtar myndigheten flera åtgärder och bedriver ett utvecklingsarbete inom miljö- och klimatområdet. När det kommer till klimatanpassningar har Försvarsmakten liksom andra myndigheter ett förordningsstyrt ansvar att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Detta är i enlighet med förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete.