Fru talman! Nej, jag struntar verkligen inte i interpellanten. Det var därför jag svarade på den frågan redan i mitt förra inlägg. Jag började med att säga att jag hoppas att vi ska kunna fatta ett beslut om ett uppdrag redan före valet. Det är inte säkert att vi hinner, men förhoppningsvis gör vi det redan före valet. Där har du den tidsplan som du efterfrågade.

Skälet till att jag ändå uppehåller mig lite grann vid historien är att hanteringen av frågan i historien har påverkat var vi är. Vi har börjat med det som är absolut mest prioriterat och absolut viktigast, vilket är sektorn kommunal räddningstjänst, följt av sektorn elförsörjning.

Hade den föregående regeringen tagit i de här frågorna och utrett det som vi har behövt utreda under den här mandatperioden hade vi hunnit mycket längre. Då hade vi antagligen redan haft en fungerande civilplikt inom sektorn bevakningsverksamhet. Men det här är en bandbreddsfråga. Vi har behövt ta det här i tur och ordning, vilket har haft att göra med vår förmåga att få ur oss detta på Regeringskansliet.

Jag började med att säga att vi enligt den prognos som jag fick skulle kunna börja utbilda civilpliktiga redan 2027. Detta var det första som sades till mig när jag klev in på Försvarsdepartementet, och jag sa att vi inte kunde arbeta efter en så långsam tidtabell. Nu har vi utbildat snart 2 000 civilpliktiga. Hade dessa steg tagits redan 2015 eller 2016 hade vi i dag haft ytterligare flera tusen civilpliktiga och förmodligen haft alla sektorers behov genomlysta på det sätt som krävs för att införa civilplikt. Men det gjordes inte, och det är skälet till att vi är där vi är.

Det jag försöker säga till Hanna Westerén är att vi alltså har arbetat dubbelt så snabbt som den tidsplan som vi fick när vi kom in på Försvarsdepartementet för snart fyra år sedan.

Jag håller helt med Hanna Westerén om behovsbedömningen i den här frågan. Dock är det lite magstarkt att stå här och peka på att det har gått för långsamt när man själv representerar en politisk schattering som inte tog i frågan under åtta års tid.