Herr talman! Regeringens arbete med jakt har måhända dragit på sig kritik i vissa delar. Den inställda vargjakten är en fråga som har diskuterats flitigt, men om vi kan beskyllas för det eller inte låter jag vara osagt. Det var ju en domstol som stoppade vargjakten, inte regeringen.

Däremot har vi i regeringen gjort så mycket vi kan för att Sverige ska kunna ha en vargjakt och en mindre stam. Uppenbarligen behöver vi göra ännu mer, och det är vi i färd med. De förvaltningsåtgärder som är planerade och som Naturvårdsverket har sagt behövs håller på att komma på plats i detta nu.

Jag värnar om en kunskapsbaserad och lokalt förankrad viltförvaltning där de som berörs självklart ska ges möjlighet till inflytande. Regeringens och min utgångspunkt är att den operativa viltförvaltningen ska vara och förbli decentraliserad.

Jag tror att det är viktigt att påminna om hur det gick till när man tog fram jakttider förr i tiden. Då fanns det i Svenska Jägareförbundets regi en jakttidsberedning med företrädare för jägare och naturvårdsintressen. Beredningen lämnade ett förslag till Naturvårdsverket om ändrade jakttider, och efter ett remissförfarande lämnade verket över ett förslag till regeringen.

Den hanteringen av jakttiderna lades ned år 2000, på Jägareförbundets eget initiativ. Eftersom det är regeringen som fattar beslut om jakttider – och det är också svaret på frågan huruvida detta behöver beredas med fler partier eller inte, det vill säga att det är regeringen som beslutar och inte riksdagen eller andra partier – fick regeringen därefter årligen ett antal enskilda ärenden med yrkanden om ändringar gällande jakttider. Därför har vi den här tingens ordning, och på initiativ och uppdrag av tidigare regeringar fick Naturvårdsverket uppdraget.

Man kan naturligtvis alltid skruva i alla modeller. När förslag kommer blir det förstås alltid diskussion, och även tidigare regeringar har ändrat i förslag som har kommit från verket.

Min ambition är att vi ska få det här på plats så snart som möjligt så att det inte ska finnas några osäkerheter, men oavsett om vi fattar beslut nu före valet – vilket jag verkligen hoppas att vi ska kunna göra – kommer de inte att träda i kraft omedelbart. De kommer i stället att gälla nästa jaktår. Eventuella oroliga svamp- och bärplockare, som jag tror att ledamoten pratade om, kan alltså med trygghet veta att nuvarande jakttider kommer att gälla fram till juni, då nästa jaktår börjar.

Det system som Naturvårdsverket presenterade är alltså grunden för den jakttidsprocess vi har, och grundläggande här är att förvaltningen ska vara adaptiv men också transparent och tydlig. Nu har vi ju ett system där jakttiderna ses över med viss periodicitet. Det är helt enkelt ett system med mer ordning än det som gällde innan detta infördes.