Herr talman! Med tanke på de siffror som nämndes i det sista inlägget kan vi konstatera att det i budgeten för 2026, utgiftsområde 25, där de generella statsbidragen ligger, skiljer 2,7 miljarder mellan regeringen och Socialdemokraterna. Det talas om hål på 70 miljarder kronor. Det här är inte något som Socialdemokraterna kan erbjuda i sin skuggbudget, vilket jag tänker kan vara intressant att veta, som lite konsumentupplysning.

Lawen Redar ställde en i princip omöjlig fråga, om ministern anser att regeringen har gjort tillräckligt. Det kan man ju inte svara ja på. Vilken regering gör tillräckligt? Behoven är ju på något sätt oändliga. Ger vi tillräckligt mycket bistånd? Det går inte att svara ja på den frågan när man ser människor som lider runt om i världen. Det spelar ingen roll hur mycket vi ger. Det är väldigt svårt att svara ja på frågan.

Jag tycker ändå att vi i regeringen, utifrån de förutsättningar som funnits, har visat att vi prioriterar kommunerna, regionerna och välfärden. I de två första budgetarna var reformutrymmet ganska skralt, men vi ville verkligen satsa på hushållens ekonomi eftersom den höga inflationen tyngde hushållen väldigt mycket. I både budgetpropositionen för 2023 och budgetpropositionen för 2024 lade vi mellan 35 och 40 procent av reformutrymmet på kommunsektorn – för att vi skulle upprätthålla en bra välfärd i hela landet. Det var det ena.

Man ska dock komma ihåg att en fjärdedel av kommunsektorns ekonomi kommer från statsbidragen, men den viktigaste delen kommer från skatteintäkter. Det är därför regeringens tillväxtskapande politik är så viktig också för kommunernas ekonomi.

Sedan har vi bekämpningen av inflationen. Oavsett vem som bär ansvaret för den och hur den kommit till är det ett faktum att vi har fått ned inflationen från tvåsiffriga tal till 0,7 procent, nu senast. Det betyder enormt mycket för kommunsektorn. Det som förmodligen är det enskilt viktigaste resultatet av regeringens politik för kommunsektorn är just den sjunkande inflationen. Det har vi gjort konkret. Frågan i interpellationen var vad vi konkret har gjort.

Det andra är höjda statsbidrag. Jag nämnde i interpellationssvaret 16 miljarder i generella statsbidrag, men där kan vi addera mycket mer än 16 miljarder i riktade statsbidrag, inte minst till sjukvården och skolan, som har fått många stora ökningar av de riktade statsbidragen. Vi har sett att de nu har resulterat i betydligt kortare vårdköer.

I dag är 100 000 fler sysselsatta i arbete än när vi tog över. Det är otroligt viktigt för kommunerna därför att det blir fler som betalar kommunal skatt.

Sedan vill jag som minister med ansvar för både digitalisering och offentlig upphandling säga att det finns en stor potential för all offentlig verksamhet att göra sin verksamhet effektivare och billigare genom bättre och mer effektiva offentliga upphandlingar. Det här har även Socialdemokraterna och Mikael Damberg gått ut och sagt.

Det ligger ett oerhört stort ansvar på kommunerna. Vi har genom olika åtgärder underlättat för kommunsektorn att göra bättre offentliga upphandlingar, för att kunna sänka kostnaderna där. Vi har också, inte minst genom skapandet av AI-verkstaden, kunnat skala upp och breddinföra digital innovation mycket snabbare än i dag, vilket kan ge stora kostnadsbesparingar för offentlig sektor. Detta är bara i sin linda, kan jag säga.

Vi kan inte bara kolla på intäkterna, utan vi måste också kolla på utgifterna. Där finns en stor potential i både digitalisering och offentlig upphandling i Kommunsverige.