Fru talman! Lawen Redar har frågat finansministern vilka konkreta åtgärder ministern och regeringen har vidtagit för att kommuner och regioner ska få tillräckliga resurser för att förhindra nedskärningar i välfärden och säkerställa kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Kommunerna och regionerna har stor frihet att organisera sin verksamhet och ansvarar själva för de olika verksamheternas resultat, kvalitet och innehåll. Genom den kommunala beskattningsrätten har de även ett långtgående ansvar för finansieringen av sin verksamhet. Ungefär 75 procent av kommunsektorns totala intäkter utgörs av annat än statsbidrag, där intäkter från kommunalskatt står för den största delen. För det kommunala skatteunderlagets utveckling har regeringens politik för att stötta konjunkturen, öka tillväxten och få fler i arbete en stor betydelse.

Regeringen har bedrivit ett framgångsrikt arbete för att få ned inflationstakten, vilket till exempel innebär minskade kostnader om uppskattningsvis 50 miljarder kronor för pensionerna i kommunsektorn. Detta bidrar till ett ökat ekonomiskt handlingsutrymme. Regeringens prognoser pekar på stärkta skatteintäkter för kommuner och regioner både 2026 och 2027 i takt med att konjunkturen stärks.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen gjorde regeringen under dessa år förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna är permanenta och fortsätter därmed att stärka hela kommunsektorns ekonomi framöver.

Oavsett vilken ekonomisk situation en kommun eller region befinner sig i är det viktigt att det finns ett långsiktigt förbättrings- och effektiviseringsarbete. I syfte att stödja kommunsektorn har regeringen vidtagit flera åtgärder för att på olika sätt stärka effektiviteten och kapaciteten i sektorn. Regeringens politik gynnar således de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner och stärker därmed välfärden.