Fru talman! Jag har noterat att jag har ganska långa interpellationssvar, men jag ska försöka dra igenom dem lite snabbt.

Sofia Amloh har frågat arbetsmarknadsministern vad ministern avser att göra för att begränsa möjligheten till långa kedjor med underentreprenörer. Interpellationen har överlämnats till mig.

Upphandlande aktörer, arbetsmarknadens parter, näringslivet, tillsynsmyndigheter och rättsvårdande myndigheter har ett gemensamt ansvar för att säkerställa att kriminella och oseriösa aktörer hålls borta från marknaden. De aktörer som bryter mot regler om arbetsvillkor och som begår brott och tillskansar sig offentliga medel på felaktiga grunder ska inte få offentliga kontrakt. Ett effektivt arbete med att utestänga dessa aktörer är avgörande för att skydda särskilt utsatta arbetstagare och främja sund konkurrens mellan företag samt för att värna samhällsekonomin och upprätthålla tilliten i vårt samhälle i stort.

Arbetslivskriminalitet förekommer ofta i branscher där tjänster upphandlas, exempelvis inom bygg- och anläggningsbranschen. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor är upphandlande aktörer skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor.

Det är ett känt faktum att förekomsten av kriminella och oseriösa företag ökar längre ned i leverantörskedjan. Upphandlingslagstiftningen begränsar inte möjligheten för upphandlande aktörer att ställa krav på att en leverantör anger vilka underleverantörer som ska användas. Reglerna tillåter även krav som innebär att endast en del av kontraktet får utföras av underleverantörer. Den upphandlande aktören kan alltså ställa krav på att huvudleverantören har en väl fungerande inköpsfunktion som följer upp och utvärderar sina underleverantörer.

Regeringen har i Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 fattat beslut om ytterligare tre inriktningsmål till den nationella upphandlingsstrategin. Ett av dessa mål är att upphandlande aktörer ska säkerställa att endast seriösa leverantörer tilldelas offentliga kontrakt samt att leverantörerna följer avtal och gällande regelverk och har seriösa underleverantörer.

Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att informera, vägleda och möjliggöra erfarenhetsutbyte om hur färdplanen kan förverkligas, och regeringen har stärkt Upphandlingsmyndighetens förutsättningar att stödja kommunernas arbete med att motverka arbetslivs- och välfärdskriminalitet inom de offentliga affärerna. På regeringens initiativ har myndigheten tillförts 50 miljoner kronor över tre år för detta arbete. Även Ekobrottsmyndigheten har tillförts medel. Syftet med satsningen är att ge kommunerna bättre verktyg för att upptäcka och utesluta oseriösa aktörer i upphandlingar.

Upphandlingsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har fått ett gemensamt uppdrag att utveckla formerna för och tillgängliggöra ett operativt och verksamhetsnära stöd för kommuner som hjälper dessa att motverka arbetslivs- och välfärdskriminalitet i inköpsprocessens olika delar.

Upphandlande aktörer har tillgång till flera verktyg för att säkerställa att leverantörer och underleverantörer följer lagar och avtal; bland annat kan misstänkt låga anbud ifrågasättas. Konkurrensverket har på uppdrag av regeringen lämnat förslag som syftar till att göra det lättare att förkasta oseriösa anbud i offentliga upphandlingar. Beredning pågår nu i Regeringskansliet.

Just nu pågår även en översyn av EU:s upphandlingsdirektiv. Sverige har framfört att det nya regelverket behöver innehålla bestämmelser som skapar förutsättningar för god konkurrens och motverkar korruption samt ger möjligheter till exkludering av oseriösa och kriminella aktörer.