Fru talman! Allt som görs är absolut gott, det säger jag inte emot – och nej, vi vill inte bestämma var kontoren ska vara. Det är inte det jag pratar om, utan det handlar mer om en oro.

Detta handlar inte enkom om Postnord, utan det är mer en oro över att det blir långa avstånd och att små glesbygdskommuner som redan kämpar med befolkningsminskning får motvind hela tiden. Det är detta det hela handlar om, så nej, vi vill inte bestämma var de här postkontoren ska vara. Det är inte det vi ska gå in och göra. Frågan är mer hur det här ska funka så att det inte drabbar inlandsborna, helt enkelt.

Det behövs bra service överallt, men det kan inte vara identisk service i till exempel Stockholm och inlandskommunerna. Det förstår jag; det skulle vara orimligt. Jag har full förståelse för detta, men när det blir långa avstånd måste man ändå räkna med att det blir svårare.

Varje jobb betyder väldigt mycket för en liten kommun. Vi kämpar som sagt i motvind med att försöka få folk att stanna kvar. Jag tror att det var ytterligare 200–300 personer som bodde i kommunen när jag flyttade dit. Det har alltså minskat väldigt fort de senaste åren, och regeringen måste se de här konsekvenserna. Det räcker helt enkelt inte att säga att krav och så vidare är uppfyllda när det bara är på papper. Vi måste se att det faktiskt är så i vardagen.

Jag vill att regeringen faktiskt ska följa upp Postnords förändringar och vad dessa innebär för inlandskommunerna. Hur slår det mot de här små, små kommunerna? Jag önskar att ministern kunde ta med sig detta.