Herr talman! Stort tack, ledamoten, för möjligheten att berätta om och debattera frågan ytterligare.

Jag kanske inte var övertydlig i mitt första svar, men alla dessa uppdrag och alla de pågående analyserna kommer av en vilja att gemensamt göra arbetsskadeförsäkringen mer ändamålsenlig. Vi har sett brister i den, och jag tror att vi har varit helt överens om det i kammaren. Samhället har förändrats, men bedömningsverktygen har inte varit lika förändringsbenägna.

Jag måste ändå säga att jag ser positivt på att Försäkringskassan nu har fått bättre kunskapsunderlag så att möjligheten att göra bättre bedömningar faktiskt finns. Det har också lett till att andelen beviljade livräntor har nästan fördubblats sedan 2016. Det här är väl inte rocket science, men det tyder ändå på att bättre kunskapsunderlag gör att man fattar klokare och bättre beslut. Det gör stor skillnad.

Arbetsskadeutredningens slutbetänkande var inte bristfälligt, men det saknades en hel del analyser. Jag hade gärna sett att alla pusselbitar fanns på plats från början.

Under tiden har ISF fått ett uppdrag, och det arbetet har fortlöpt. Där tittar man vidare på de luckor som fanns i utredningen så att arbetsskadeförsäkringen ska bli ändamålsenlig där det inte saknas stora delar, vilket det gjorde i utredningens förslag.

Jag tror att det råder stor enighet i kammaren om att det är viktigt att arbetsskadeförsäkringen blir just ändamålsenlig, rättssäker och begriplig, inte minst för den enskilde. Det har varit en stor del av problemet.

Arbetet har definitivt inte stått stilla. Det är inte minst beviljandegraden ett tydligt tecken på. Andra delar har också pågått parallellt med detta. Bland annat har Arbetsmiljöverket fått i uppdrag att analysera hur sanktionsavgifter kan bidra till att arbetsgivare vidtar åtgärder och förebygger arbetsskador samt skillnader mellan kvinno- och mansdominerade branscher. Det är ännu ett exempel där vi har flyttat fram positionerna.

SBU har också fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av arbetsmiljöns betydelse för psykisk ohälsa i syfte att stärka rättssäkerheten i arbetsskadeärenden, givet att de psykiska orsakerna ökade mycket. Man såg att man inte kunde hantera dem i lika stor utsträckning. Det finns även i de frågorna en skillnad mellan kvinnor och män.

Ett ytterligare uppdrag till SBU har också givits för en kartläggning om sambandet mellan brandmäns arbetsmiljö och uppkomsten av cancer.

Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att tillsammans ta fram en analys av de smittsamma sjukdomarnas relevans i förhållande till arbetsskadeförsäkringen och statligt personskadeskydd. De är också viktiga delar för att få helheten att hålla samman. Jag vill påstå att alla åtgärderna sammantaget, inte minst att Forte inom ramen för sitt forskningsanslag har fått 25 miljoner för åren 2025 och 2028 för att finansiera centrumbildningar för återgång i arbete, har gjort att vi har jobbat mycket med frågorna. Men det finns som sagt vissa luckor och frågetecken som vi inte hinner åtgärda nu som får hanteras efter valdagen. Men planen framåt är att vi när vi har svaren ska vidta åtgärder för att förbättra arbetsskadeförsäkringen ytterligare. Den ska bli mer rättssäker och framför allt lättbegriplig.