Herr talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka förändringar av arbetsskadeförsäkringen jag anser behöver genomföras för att stärka tryggheten för personer som drabbas av arbetsskador, vilka förslag jag avser att verka för att genomföra under nästa mandatperiod samt hur jag anser att arbetsskadeförsäkringen behöver utvecklas för att bättre fånga upp arbetsskador i kvinnodominerade yrken och andra yrken med hög fysisk eller psykisk belastning.

Först och främst, herr talman, är det angeläget att arbetsskadeförsäkringen är ändamålsenlig, rättssäker och begriplig för den enskilde.

I en nyligen publicerad analys från Försäkringskassan framkommer att av dem som i dag ansöker om livränta får drygt 30 procent ett positivt beslut, jämfört med knappt 17 procent 2016, samt att det har blivit betydligt vanligare att livränta beviljas för psykiatriska diagnoser trots att inflödet av sökande med den bakgrunden inte har ökat. Det beror enligt Försäkringskassan på att myndigheten har fått bättre tillgång till kunskapsunderlag, framför allt genom de kunskapsöversikter som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har tagit fram.

Arbetsskadeutredningens slutbetänkande, SOU 2023:53, överlämnades i september 2023 och innehåller ett flertal förslag som vi har debatterat tidigare, och de syftar framför allt till att sänka trösklarna för livränta, öka förutsebarheten i prövningen och tydliggöra beviskraven. Vid remissförfarandet avstyrkte Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, flera av utredningens förslag och efterlyste nödvändiga analyser. Enligt ISF saknas en beskrivning av vilken roll arbetsskadeförsäkringen ska spela på dagens arbetsmarknad och om, eller hur, den ska förhålla sig till sjukförsäkringen, vilken sedan 2008 fungerar som en omställningsförsäkring. ISF:s kommande svar på regeringens uppdrag (S2024/02157), att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt samt förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid, tror jag kommer att bidra med viktiga analyser som saknas i Arbetsskadeutredningens betänkande.

Jag kan konstatera att Försäkringskassans analys pekar på att kunskapsöversikter över arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av arbetsskador har stor relevans för andelen beviljanden av livränta. SBU har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av arbetsmiljöns betydelse för psykisk ohälsa, i syfte att stärka rättssäkerheten i arbetsskadeärenden (S2025/01683). I en delredovisning från maj i år konstaterar SBU bland annat att det finns ett samband mellan en arbetsmiljö där personer har små möjligheter att påverka sitt arbete i kombination med höga krav och utvecklingen av symtom på depression. I det fortsatta arbetet kommer SBU att analysera faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i relation till psykisk ohälsa. SBU har också fått i uppdrag att kartlägga arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av cancersjukdomar hos brandmän (S2025/02147). Den kunskap som tas fram genom uppdragen kommer att stärka underlaget vid prövning av rätten till livränta. Därutöver har Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att analysera smittsamma sjukdomars relevans i förhållande till arbetsskadeförsäkringen och statligt personskadeskydd.