Herr talman! Jag tänker att vi inte ska ta ut segern i förskott och att jag inte ska regeringsförhandla i riksdagens talarstol.

Vi var inne på hur ofta man är sjuk och hur statistiken ser ut. Den är definitivt beklämmande i vissa fall, men man kan ändå konstatera att en genomsnittlig arbetstagare är sjuk cirka 2 gånger per år. Siffrorna skiljer sig mycket riktigt en del mellan män och kvinnor: 1,4 gånger per år om man är man och strax över 2 gånger per år om man är kvinna. I yrken i offentlig sektor är siffran högre. Där är man sjuk ungefär 3,1 gånger per år.

Företagshälsovården räknar fler än 6 sjukfrånvarotillfällen som upprepad korttidsfrånvaro, och vid fler än 10 karenstillfällen under en tolvmånadersperiod omfattas individen av ett allmänt högriskskydd som innebär att ytterligare karensavdrag inte ska göras.

Vid sin noggranna utredning konstaterade arbetsgruppen att karensavdraget innebär en rättvisare försäkringsmässig självrisk än det tidigare karensavdraget och att karensavdraget motverkar ett överutnyttjande.

För vårdbiträdet eller tjänstepersonen finns det många andra åtgärder som skyddar hårt arbetande människors ekonomi, även i tider av sjukdom. För den som ofta är sjuk eller återinsjuknar finns det dock särskilda undantagsregler. Regeringens samlade åtgärder har gjort att ett ensamstående vårdbiträde får behålla ungefär 3 200 kronor mer av sin lön varje månad, vilket innebär närmare 40 000 kronor om året. Bara sedan 2022 har en vanlig barnfamilj fått behålla 5 000 kronor mer i månaden eller 60 000 kronor om året.

Det finns alltså inget slopande av karensavdraget i världen som skulle förstärka vårdbiträdets, undersköterskans, polisens eller handläggarens ekonomi så mycket som skattesänkningar och förbättringar för hushållen som alla vänsterpartier i riksdagen konsekvent har sagt nej till.

Herr talman! Det som jag blir mer orolig över är att ett avskaffande av karensavdraget skulle leda till en mycket högre sjukfrånvaro, höga sjukskrivningar och höga sjuklönekostnader – en ökning med uppemot 40 procent. Detta skulle kosta uppemot 24 miljarder enligt arbetsgruppens analys. Enligt Svenskt Näringsliv skulle det kosta uppemot 40 miljarder kronor – siffror som ledamotens statsministerkandidat, Magdalena Andersson, i SVT för ett tag sedan förvisso påstod att Svenskt Näringsliv hade hittat på. Detta är en ganska grov och svepande anklagelse om man aspirerar på att bli statsminister, men det får stå för henne.

Svenskt Näringslivs siffror utgår från arbetsgruppens beräkningar. Om Socialdemokraterna inte litar på de tjänstepersoner som jobbar på Regeringskansliet och deras öppna beräkningar och vill ifrågasätta dessa får man komma med egna beräkningar. På den punkten är det, herr talman, något tomt. Nu lovar man allt till alla och säger att man ska avskaffa karensavdraget. Men om man går in och läser i Socialdemokraternas egen valbudget ser man att detta är finansierat med 0 kronor. Det för mig återigen in på temat att lova runt men hålla väldigt tunt. Man kan fråga sig om den siffra på 5 miljarder som Magdalena Andersson nämnde för ett år och tre månader sedan var påhittad.