Herr talman! Jag vill börja med att tacka äldre- och socialförsäkringsministern för svaret på interpellationen. Tack också till interpellanten, som inte är här, för en viktig fråga som vi nu debatterar!

Det är värt att påminna om att människor som arbetar i Sverige nu får behålla mer av sin lön. År 2023 genomfördes inga skattesänkningar. Dock innebar den historiskt höga indexeringen av skattebrytpunkter och grundavdrag att många löntagare fick mellan 200 och 300 kronor mer kvar i plånboken varje månad. Det var en effekt av inflationen och hur vårt skattesystem är utformat. År 2024 genomförde regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag. Tillsammans med nya indexeringar innebar det att en person med en medianinkomst fick omkring 410 kronor mindre i skatt varje månad. Under 2026 har skatten sänkts ytterligare, med upp till 400 kronor per månad.

Herr talman! Sammantaget innebär detta att en genomsnittlig arbetstagare under 2026 får behålla omkring 800–900 kronor mer i månaden av sin lön jämfört med 2022. På årsbasis motsvarar det ungefär 10 000 kronor mer i den egna plånboken, vilket är en betydande förändring. Det ger bättre möjligheter att hantera vardagens kostnader och är en tydlig belöning för arbete.

Herr talman! Samtidigt har Sverigedemokraterna och regeringen genomfört viktiga reformer för de familjer som har det tuffast ekonomiskt. Vi har höjt bostadsbidraget. Familjer med ett barn kan få upp till 800 kronor mer per månad, och familjer med två eller fler barn kan få 1 000 kronor mer i månaden. Det är ett träffsäkert stöd som riktas till dem som har sämst ekonomi. Det är dessutom första gången sedan 1997 som dessa nivåer i bostadsbidraget höjs. Det är också värt att notera att detta inte genomfördes när Sverige hade socialdemokratiskt ledda regeringar.

Vi förändrar också sättet bostadsbidraget beräknas på. I stället för att utgå från en uppskattad årsinkomst ska bidraget beräknas månadsvis. Syftet är att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning för de människor bidraget är till för att hjälpa.

Därtill har vi sänkt matmomsen, vilket kan innebära en besparing på omkring 6 500 kronor per år för en barnfamilj. Den 1 juli i år sänktes också förskoleavgiften för i princip alla barnfamiljer. Hösten 2025 infördes fritidskortet för barn och unga. Grundbeloppet är 550 kronor per barn och kalenderår. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll kan dock få ett högre belopp, 2 500 kronor per år för fritidsaktiviteter.

Vi har dessutom sänkt elskatten i hela landet, vilket ger lägre elkostnader för alla hushåll. Vi har också infört ett högkostnadsskydd för höga elpriser, som ska ge trygghet när elpriserna stiger kraftigt under en längre period.

Sverigedemokraterna och regeringen har genomfört flera förslag för att stärka hushållens ekonomi, och enligt SCB är barnfattigdomen nu den lägsta på tio år. Vår politik gör alltså skillnad.