Herr talman! Lite upprepningar blir det här när vi i olika ordalag säger att vi nu pratar om något av det mest fundamentala vi har i Sverige. Sedan kan vi dra lite olika slutsatser, och jag återkommer till detta. Regeringsformen har en särställning i svensk lagstiftning vad gäller att beskriva hur Sverige ska fungera och hur vi ska interagera och fatta beslut.

Det förslag vi nu har på bordet gäller i huvudsak två frågor. Den första handlar om vad som ska stå i regeringsformen och hur den ska ändras. Den andra handlar om domstolarnas ställning.

Låt mig börja med den första, det vill säga ändringen av regeringsformen. Den avvägning som behöver göras mellan att skydda det som måste vara beständigt – det var och en ska kunna lita på – och det som bör vara föränderligt beskrivs tydligt i både propositionen och de remissyttranden som finns.

Avvägningen är inte enkel. Om det är för svårt att ändra kan folkviljan komma att ifrågasättas, vilket också ett par remissinstanser hävdar. Om det är för enkelt kan det å andra sidan innebära ett hot mot demokratin. Vi ser stater där man till exempel har utnyttjat en så kallad konstitutionell majoritet för att genomföra genomgripande förändringar som inte gynnar den demokratiska utvecklingen.

Herr talman! När jag tar in dessa bägge aspekter – både behovet av att folkviljan får genomslag och behovet av att kunna förutsätta en stabilitet i våra grundlagar – kommer jag fram till att det är en rimlig avvägning som görs i det förslag vi i dag ser. Jag tycker att det är en rimlig avvägning att ha två beslut, där det senare beslutet bör ha kvalificerad majoritet när frågan har kunnat vara ute i en bred debatt i en valrörelse.

Här närmar vi oss frågan: Vad är det då vi ska skydda? Om man använder grundlagen för att etablera en politisk åsikt kan jag förstå att man vill kunna ändra den på ett enklare sätt. Då vill man kunna både plocka bort och lägga till. Men jag tror att det är fel tänkt.

Jag tror att allt som det är rimligt att ha olika politisk uppfattning om är sådant som vi ska möta i debatten – inte grundlagsskydda. Man ska inte använda grundlagen för att säkerställa de åsikter som man själv tycker är rätt eller som ens parti företräder. Detta ska ske i debatten. Just därför är det viktigt med den kvalificerade majoriteten. Då är det kärnan, det vi alla är eniga om, som vi står bakom.

Grundlagen har också andra ändamål. Vi måste säkerställa de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Vi måste säkerställa demokratins funktionssätt. Detta är grunden, för ett samhälle kan bara bygga på människor som i samverkan utvecklar sina egna förmågor. Vi måste alla ha en trygghet så att vi kan växa, ta del i samhällslivet och utveckla idéer, tankar och ambitioner.

Herr talman! Trilogin demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet brukar upprepas i många sammanhang. Den är en ganska bra beskrivning också av dagens ärende, för det handlar om rättssäkerheten. Det handlar om hur vi ska kunna säkerställa att vi har domstolar som oberoende prövar vår sak, inte på grund av politiska indikationer och på politisk grund, utan på en saklig grund som vilar på vad vi faktiskt har beslutat om här i riksdagen. Lagen ska följas utan påverkan. Det är just därför det är så viktigt att vi ser över hur domstolarna görs oberoende. Principen att vi alla ska vara lika inför lagen är grundläggande och viktig. Vi måste kunna lita på den. Även här kommer en förändring som jag tror innebär en betydande förbättring i individernas möjlighet att samverka för ett starkt och enigt Sverige.

Herr talman! Vi är eniga i sak, men det finns en viss diskrepans gällande hur enkelt det ska vara att i andra beslutet anta en grundlagsändring. Vi ska också komma ihåg att det är fråga om det andra beslutet, det vill säga att om man i det första beslutet presenterat en grundlagsändring kan den debatteras i en publik debatt. Om frågan har ett starkt folkligt stöd kommer det stödet sannolikt att få genomslag i det andra beslutet. Det är inte så att det måste vara en kvalificerad majoritet hela vägen.

Herr talman! Det är en styrka att vi är så eniga i sak. Det visar att den svenska demokratin står stark, men vi måste också vårda den. Demokratin måste vårdas av oss som är företrädare för politiska åsikter. Om inte vi som faktiskt är satta att sköta demokratin tycker att den är viktig kommer den att undergrävas via olika insatser och debattsystem – jag behöver inte nämna sociala medier.

Vi måste vårda demokratin, och det är ett ansvar vi har i partierna och här i kammaren. Men vi måste vårda den med respekt och saklighet. Vi måste lyssna på varandra, försöka förstå och hitta rimliga kompromisser. Grundlagen ska reglera det som säkerställer att svenska medborgare kan växa och utvecklas. Samtidigt ska vi undvika att använda grundlagen för att definiera politiska ståndpunkter och politiska åsikter. De ska mötas i den öppna och fria debatten, som i sin tur ska säkras av grundlagen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande 2.