Herr talman! Enligt traditionen vill jag börja med att yrka bifall till reservation nummer 1 i betänkandet, men jag står självklart bakom alla våra reservationer.

Vi debatterar i dag propositionen Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, en fråga som rör själva hjärtat i vårt statsskick. Det är förslag som går rakt in i kärnan av vår demokratiska ordning: skyddet för vår rättsstat, domstolarnas oberoende och hur grundlagen ska kunna ändras.

Det är angelägna frågor, herr talman, som också kräver en viss varsamhet. För Sverigedemokraterna är det av stor vikt att vi värnar rättsstatens principer, vår demokrati och folkviljan. Demokratin förtjänar balans och inte barriärer. Vi menar att regeringens förslag, som vi kan ta del av i KU2 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, bortser från det stora perspektivet.

Vad är det stora perspektivet, herr talman? Det är att regeringens förslag riskerar att låsa fast vår demokrati i ett system där en minoritet ges vetorätt över majoritetens vilja. En minoritet ska alltså kunna stoppa ett lagförslag som en majoritet av svenska folkets representanter vill driva igenom. Värnar det rättsstatens principer och den demokratiska kärnan som är så viktig att värna och skydda? Det är en fråga värd att kontemplera.

Propositionens huvudförslag är att det andra riksdagsbeslutet vid en grundlagsändring alltid ska kräva minst två tredjedelars majoritet. En tredjedel av riksdagens ledamöter ges vetorätt och i praktiken makt att stoppa förändringar som är bra för Sverige och Sveriges medborgare, oavsett valresultat. Det innebär en spärr som kan förhindra att nödvändiga och folkförankrade reformer genomförs. Det strider mot kärnan i majoritetsprincipen – själva motorn i en representativ demokrati.

Vi har redan i dag ett starkt skydd, med två beslut och ett mellanliggande val, för att genomföra en ändring av grundlagen. Det öppnar upp för eftertanke, debatt och folklig påverkan. Att lägga på ytterligare ett krav kommer att skapa ett stelbent system som inte är i fas med samhällets utveckling. Vi riskerar att inte kunna genomföra viktiga grundlagsändringar trots att en majoritet av svenska folket genom sitt röstkort tydligt visat att det är just detta man vill ska ske.

Herr talman! För att inse problematiken behöver man bara titta på innehållet i vissa aktuella politiska förslag som Tidöpartierna nu driver igenom för att laga ett sönderslitet Sverige. Reformer för att stoppa organiserad brottslighet, för att förbjuda terrorstöd, för att återkalla medborgarskap som beviljats på felaktiga grunder eller för att förstärka äganderättens skydd kan bli omöjliga att genomföra med det förslag som nu läggs fram.

Om en minoritet av riksdagens ledamöter ges ständig vetorätt att stoppa viktiga reformer som sätter Sveriges medborgares välbefinnande i första rummet försvagas vår förmåga att möta just de hot som demokratin behöver skyddas mot. Det kan vara hot med AI-genererat innehåll, global desinformation och andra digitala element som kräver att Sverige kan agera resolut.

Regeringen föreslår också att Sveriges förhållande till EU och Europadomstolen får ett förstärkt grundlagsskydd. Sedan inträdet i EU har maktbalansen förändrats. Migration, arbetsrätt och energipolitik påverkas i ökande grad av EU. Att i detta läge grundlagsfästa relationen gör det svårare för framtida generationer att ompröva vår nationella självständighet. Detta är inget vi ska besluta om lättvindigt.

Vi ser däremot, herr talman, med viss tillfredsställelse på de delar som rör domstolarnas oberoende. Vi stöder de inslag som stärker rättsstatens kärna. Men även här krävs balans. Att domstolarnas roll stärks i grundlagen, att Domstolsverket ges en friare ställning och att domartillsättning sker med ökad självständighet är något som Sverigedemokraterna välkomnar.

Herr talman! Vi måste hantera frågor som rör grundlagsändringar med försiktighet och respekt. Det är också därför Sverigedemokraterna föreslår att regeringen bör ta ett omtag kring denna fråga. Vi har remissinstanser som har kommit in med olika synpunkter – positiva och negativa. Ta till er dessa, analysera helhetsperspektivet kring propositionen och återkom med vilka viktiga grundlagar som bör vara föremål för kvalificerad majoritet i den andra omröstningen!

Sverigedemokraterna säger nej till ett generellt krav på kvalificerad majoritet. Vi är beredda att diskutera en modell där de mest grundläggande delarna i svensk lagstiftning har ett särskilt skydd men, herr talman, där övriga grundlagsändringar förblir föränderliga om en majoritet av svenska folket vill att så sker.

Folkets stöd och folkets röst ska väga tungt i våra allmänna val; det är en av demokratins grundpelare. Det är också därför detta är en så principiellt viktig fråga för folkets parti – Sverigedemokraterna.

Demokratin är stark för att den är förankrad bland folket, för att den är öppen och för att den är anpassningsbar. Våra grundlagar om yttrande- och tryckfrihet är hörnstenar i ett fritt samhälle, men de måste kunna uppdateras för att ligga i fas med den verklighet vi lever i.

Folksuveränitetsprincipen är en princip som bygger på viljan hos majoriteten av medborgarna. Det är inte Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna som ska bestämma om vi ska genomföra en grundlagsändring eller inte. Det är en majoritet av svenska folket som ska äga den rätten och ingen annan.

Låt oss värna folkviljan, precis så som det är formulerat i 1 kap. 1 § i den svenska regeringsformen: All offentlig makt i Sverige utgår från folket.