Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Jag vill påpeka att skillnaden är att slutsatserna nu innehåller en uppmaning till den iranska regimen om det egna folket. Det gjorde de inte före själva mötet. Jag hoppas också att Sverige framöver kommer att tillhöra de länder som driver på för att man ska ha större inflytande genom att se vilken press man kan sätta på Israel.

Jag vill också ställa en fråga om försvarsberedskapen. Sverige är noga med att påpeka att den ska vara medlemskapsdriven. Samtidigt går allting mer och mer mot en försvarsberedskap på EU-nivå. Jag vill därför fråga hur diskussionerna går inom Europeiska rådet. Är man överens om att det militära och det civila försvaret är nationella angelägenheter, eller finns det länder som vill gå längre, till exempel mot ett EU-försvar, och håller Sverige i så fall emot?