Herr talman! Först och främst: När det kommer till planeringsprocessen och att detta skulle ha avvikit från det normala är det viktigt att understryka att det är regeringen som har styrt upp arbetet med byggstartsprocesserna.

Det är detta jag tror att Carina Ödebrink hänvisar till. Om något har stuckit iväg i kostnad har regeringen under mandatperioden vid flera tillfällen, herr talman, skickat det tillbaka till Trafikverket. Det riktmärke vi har haft är att om något har gått över 10 procent i kostnad har det gått tillbaka till ritbordet innan regeringen är beredd att fatta byggstartsbeslut.

Detta har blivit betydligt tydligare under den här mandatperioden. Men lika tydligt är egentligen planeringsprocessverktyget från början, nämligen att man först utreder kostnaderna, tittar igenom objekt och bedömer om de kostnader som föreligger är i paritet med de nyttor som förverkligas med en investering.

I objektet Byarum–Tenhult är det inte bara 10 procents kostnadsökning från det att objektet kom med första gången för att utredas. Det är en kostnadsökning med 97 procent, herr talman. Då måste en regering vara beredd att lyssna på de remissinstanser som har gett synpunkter på Trafikverkets förslag och att ompröva objekt, oavsett hur länge man har arbetat med utredningen.

Jag förstår att detta är en nyhet för Socialdemokraterna, för så har man inte arbetat tidigare. Man hade principen ”lagt kort ligger” – om något bara har kommit med ska det ligga kvar oavsett kostnad.

Detta är en av de stora bristerna med den planeringsprocess som har utvecklats över tid. Det har gjort att pengarna inte räcker till alla de behov som finns.

Regeringen har därför på ett antal olika områden gjort omprioriteringar. En av dem som har varit lättast att göra gäller det objekt som vi nu diskuterar eftersom det kom ny information och nya fakta i målet inför att regeringen skulle fatta beslut.

Ledamoten frågar vilka remissinstanser det handlar om. En av dem är KTH, som har lämnat en remissynpunkt på Trafikverkets förslag. Man lyfter i sitt remissvar fram en stor oro kring just det här objektet. Man lyfter fram att man tidigt, redan 2015, låste sig vid restidsmålet på 50 minuter mellan Värnamo och Jönköping. Man skriver att det framstår som att Trafikverket har tagit restidsmålet 50 minuter Värnamo–Jönköping för givet och därmed valt bort andra alternativ än via ny linje redan i åtgärdsvalsstudien 2015.

I remissvaret står det också att beslutet att välja bort upprustningsalternativet, alltså att behålla befintlig järnväg som går genom Tabergsdalen söder om Jönköping där många i dag pendlar, kan handla om ett fel i tidigt planeringsskede.

Det blir lite märkligt att ett fel tidigt i planeringsskedet skulle leda till att man inte kan fatta ett beslut sent i planeringsskedet, oavsett när man upptäcker felet eller ser att ny information har kommit i målet. Det blir lite märkligt att man inte kan värna skattebetalarnas pengar och se till att ha kvar pendlingsmöjligheter för tusentals boende i Tabergsdalen.

Med den halva miljard som regeringen lägger på upprustningsalternativet kommer restiden mellan Värnamo och Jönköping att komma närmare 50 minuter än man först trodde. Det blir lite märkligt att inte kunna ta in ny kunskap och faktiskt ändra sig. Det har regeringen gjort.