Protokoll 2025/26:145 Måndagen den 22 juni

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:553 om statens långsiktighet i infrastrukturplaneringen ur Jönköpings läns perspektiv
Anf. 25 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Tack, kära statsrådet! Jag hade väl inte kunnat avsluta detta riksmöte utan att ta upp en fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och som jag tror också har en viss betydelse för statsrådet. Jag vill tacka för svaret.

Herr talman! Jönköpings län är inte vilket län som helst. Det ligger mitt i Sveriges viktigaste transportkorsning. Här möts de stora gods- och persontransportstråken mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och övriga Norden.

Jönköpings län är ett av Sveriges mest exportintensiva län. Vi har en stark industri, hög sysselsättning och ett näringsliv som är beroende av fungerande transporter för att kunna växa, investera och konkurrera.

Just därför är regeringens beslut att stoppa planeringen av ny järnväg mellan Byarum och Tenhult anmärkningsvärt. Det kanske inte direkt slog ned som en bomb, men jag måste säga att många hemma i Jönköpings län blev otroligt förvånade när regeringen presenterade beslutet att stryka denna investering.

Efter att ha hört statsrådets svar kvarstår egentligen den mest centrala frågan: På vilka grunder fattade regeringen beslutet att stryka Byarum–Tenhult ur den nationella planen?

Det här är inte ett nytt projekt som plötsligt har dykt upp. Det är ett projekt som under många år har varit föremål för utredningar, analyser, planering och dialog. Trafikverket har lett arbetet. Kommuner, regionen, näringslivet och andra aktörer har deltagit utifrån de förutsättningar staten själv har skapat.

Därför handlar den här debatten inte bara om en järnvägssträcka i Jönköpings län, utan den handlar också om statens långsiktighet och förutsägbarhet. Hur ska kommuner, regioner och företag kunna lita på statens planeringsprocess om regeringen när som helst utan dialog kan välja att avbryta ett projekt efter många års arbete så att processen inte fullföljs?

Jag reagerar också på att regeringen inte verkar ha följt den normala beredningsordningen. När kostnader förändras eller när nya omständigheter uppstår brukar projekt skickas tillbaka för ytterligare analys och beredning. Men här har regeringen valt en annan väg. Man har inte återfört projektet för kompletterande utredningar. Man har inte begärt in ytterligare analyser. Man har inte gett Trafikverket möjlighet att pröva alternativa lösningar.

I stället har man valt att stryka projektet. Det väcker frågor, herr talman.

Vilket nytt underlag har regeringen haft som motiverar ett så långtgående beslut? Vilken ny kunskap har framkommit som gör att många års arbete nu ska läggas åt sidan? Vilka konkreta fakta och analyser låg till grund för beslutet att inte låta den ordinarie beredningsprocessen fortsätta?