Herr talman! Inga-Lill Sjöblom har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att minska det kraftigt ökande antalet olyckor och skador med koppling till elsparkcyklar och om jag avser att se över dagens regelverk för elsparkcyklar, exempelvis när det gäller åldersgränser, hjälmanvändning, hastighetsbegränsningar eller andra trafiksäkerhetskrav. Vidare har Inga-Lill Sjöblom frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända den negativa utvecklingen när det gäller antalet allvarligt skadade i trafiken och säkerställa att Sverige når trafiksäkerhetsmålen för 2030. Slutligen har hon frågat hur jag avser att säkerställa att forskning, kunskapsuppbyggnad och uppföljning inom trafiksäkerhetsområdet ges tillräckliga resurser för att möta nya trafiksäkerhetsutmaningar, såsom den snabba ökningen av olyckor med elsparkcyklar.

Den statistik från Transportstyrelsen som interpellanten hänvisar till visar på en mycket oroande utveckling vad gäller elsparkcykelolyckor. Regeringen stärkte redan år 2023 skyddet för dem som skadas i trafiken genom att införa en trafikförsäkringsplikt för elsparkcyklar. Samma år gav regeringen Trafikanalys i uppdrag att kartlägga marknaden för eldrivna enpersonsfordon och undersöka effekterna, såväl positiva som negativa.

Vi har mottagit rapporten, som visar att antalet olyckor har ökat – särskilt bland unga – samtidigt som tillgängligheten förbättrats. Det är allvarligt, och jag följer utvecklingen noggrant. Trafikanalys har presenterat ett antal slutsatser. Detta bereds just nu på Regeringskansliet.

Regeringen har nyligen fastställt den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037, som innebär historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen i Sverige. En väl fungerande infrastruktur är avgörande såväl för att öka Sveriges samlade konkurrenskraft och tillväxt som för att hela Sverige ska fungera. Behoven inom transportinfrastrukturen är stora. Det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder och förvalta statens resurser så effektivt som möjligt.

Det svenska trafiksäkerhetsarbetet har varit framgångsrikt, och arbetet med att fortsatt stärka trafiksäkerheten är en prioritet för regeringen. I den nationella planen ökar regeringen därför satsningen på trimnings- och miljöåtgärder med 26 procent jämfört med föregående plan, i fasta priser, till 62,5 miljarder kronor. Detta är en viktig satsning i transportsystemet som ökar trafiksäkerheten, minskar miljöpåverkan och ökar kapaciteten.

Säkra sidoområden, poliskontrollplatser, räcken, mitträffling, underglidningsskydd för motorcyklister, åtgärder i korsningar och byggande av faunapassager är exempel på trafiksäkerhetssatsningar som ryms inom trimningsbudgeten. Allt detta bidrar till ökad trafiksäkerhet och är viktigt för att uppnå nollvisionen. Regeringen avsätter också 4 miljarder kronor till tillämpad forskning och innovation under planperioden.