Herr talman! Jag är glad att kunna besvara den frågan i kammaren, för här råder uppenbarligen ett missförstånd. Vi gör nämligen en besparing på det här anslaget, men vi gör också en mycket viktig ändring som understryker att pengar enbart kan gå till trafiksäkerhetsarbete och till organisationer som arbetar med trafiksäkerhet.

Det gör att det här anslaget, som nu omfattar 7 miljoner kronor, enbart kan gå till trafiksäkerhetsarbete. Tidigare har det varit fler organisationer som har kunnat söka, och det har funnits viss osäkerhet om hur mycket det ska bli till trafiksäkerhet framöver, vid varje utlysning.

Ledamoten vet att beloppet i regleringsbreven för 2024 och 2025 var 15 miljoner kronor; det är det hon hänvisar till när hon säger att det har gjorts en neddragning med 8 miljoner. Men det som har betalats ut till trafiksäkerhet är i själva verket drygt 8 miljoner kronor, så det är alltså inte en så stor nedskärning som ledamoten har uppfattat det som – vilket kan vara lätt hänt när man bara ser siffrorna.

Att regeringen nu så tydligt ändrar riktning och tydliggör att pengarna ska gå till trafiksäkerhetsarbete kommer också att bli en viktig förutsättning för arbetet framöver. Det är angeläget och viktigt, och civilsamhällesorganisationerna genomför ett oerhört värdefullt arbete.

Detta ska också ses tillsammans med regeringens åtgärder när det kommer till trygga skolvägar. I den nya strategi för levande städer som jag är ansvarig för och som regeringen har fattat beslut om, herr talman, har skolvägarna lyfts in som ett av fokusområdena. Det handlar om att ge stöd till stadsutveckling och hur man planerar i varje kommun i Sverige.

Civilsamhällets fortsatta arbete, skolornas fokus på trygga skolvägar och att kommunerna i och med den nya strategin får en tydlig signal och riktning gällande vad som är viktigt vid stadsutveckling och när man både planerar nya områden och optimerar befintliga områden, nämligen trygga skolvägar – samlat är detta ett mycket viktigt besked i det trafiksäkerhetshöjande arbetet, som måste fortsätta och där regeringen har gjort stora prioriteringar.

Sedan säger ledamoten att vi inte diskuterar trimningsåtgärder och underhåll nu, och det är riktigt. Det är viktigt, och jag är glad att ledamoten konstaterar det. Men alla som följer debatten kanske inte känner till den ändring som vi har gjort, herr talman, nämligen en höjning av beloppsgränsen. Ledamoten gör dock det. Tidigare var det så att en åtgärd på över 100 miljoner kronor blev ett namngivet objekt, och det var ganska många objekt som gick över den tröskeln. Nu har vi höjt tröskeln till 150, och det är de åtgärderna som kallas trimningsåtgärder.

Vi har också tydliggjort i nationell plan att trafiksäkerhetshöjande åtgärder ska prioriteras. Det kan handla om åtgärder för att göra cykelvägarna till och från skolan säkrare, och om åtgärden understiger 150 miljoner kronor minskas byråkratin och administrationen väsentligt. Även i den delen kan takten i arbetet alltså öka.

Jag tyckte att det var viktigt att klara ut att detta är en prioritering, herr talman, men att det också handlar om att medel ur den här potten enbart kommer att kunna gå till trafiksäkerhetsarbete framöver.