Fru talman! Rashid Farivar har frågat mig

om jag anser att den nationella molnpolicyn ska betraktas som enbart vägledande eller som ett styrande dokument för myndigheter, kommuner och regioner och vilka konsekvenser regeringen ser om dessa principer inte följs

om jag avser att agera för att se till att myndigheter, kommuner och regioner säkerställer att de fullt ut förstår och kontrollerar avtalsvillkor, jurisdiktionsfrågor och dataåtkomst innan avtal om molntjänster ingås

om jag bedömer att regeringens molnpolicy kommer att minska Sveriges beroende av amerikanska molnleverantörer när policyn samtidigt inte innehåller några krav eller styrmedel som gynnar svenska eller europeiska alternativ och hur jag avser att agera utifrån min bedömning

om jag avser att agera för att se till att offentliga aktörer i praktiken ska säkerställa fungerande exitstrategier och möjligheten att byta leverantör innan avtal om molntjänster tecknas och innan avtal förnyas med samma leverantör.

Det är en ambitiös mängd frågor och ett ambitiöst innehåll i dessa frågor, kanske jag får lägga till.

Regeringens molnpolicy är vägledande och ska kunna användas som stöd av den offentliga förvaltningen vid dess användning av molntjänster.

De offentliga aktörerna har behov av olika it-lösningar, inklusive olika molntjänster, för att säkerställa kostnadseffektivitet, hög säkerhet och tillgänglighet för sina respektive verksamheter. Varje aktör måste, i enlighet med den svenska förvaltningsmodellen, göra självständiga bedömningar och är själv ansvarig för sin användning av molntjänster.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta för den offentliga förvaltningen vid val av och upphandling av molntjänster.

Enligt förordningen (2024:1005) om samordnad och säker statlig itdrift ska Försäkringskassan, Lantmäteriet, Skatteverket och Trafikverket tillhandahålla it-driftstjänster, till exempel molntjänster, inom ramen för det samordnade statliga tjänsteutbudet och stödja statliga myndigheter vid valet av it-driftslösning.

Regeringen har därtill gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att inrätta ett forum som ska samordna upphandlingsstöd kopplat till upphandling av it och ge möjlighet att utbyta erfarenheter.

När det gäller frågan om Sveriges beroende av amerikanska molnleverantörer är det ett faktum att användningen av digitala tjänster i Europa präglas av ett beroende av leverantörer med hemvist utanför EU.

Regeringen bedömer att den offentliga förvaltningens inköp av digitala tjänster behöver bli effektivare och mer tillgängliga för fler leverantörer.

Kammarkollegiet har getts i uppdrag att genomföra en förstudie om ett så kallat dynamiskt inköpssystem för innovativa digitala lösningar för den offentliga förvaltningen. I förstudien ska Kammarkollegiet lämna förslag på åtgärder som gör det attraktivt för små och medelstora företag att delta i det aktuella systemet. Dessutom ska myndigheten analysera vilka typer av produkter som bör omfattas av ett sådant inköpssystem och vid urvalet prioritera produktkategorier där det finns många svenska och europeiska leverantörer.

För regeringen är det viktigt att marknaden för molntjänster är dynamisk och välfungerande. Regeringen välkomnar därför molntjänster med standarder och lösningar som främjar portabilitet, det vill säga förmågan att till exempel flytta data, funktioner eller tjänster från ett system till ett annat system.

En så kallad exitklausul, det vill säga ett avtalsvillkor som reglerar hur man ska hantera ett avslut av ett leverantörsavtal, ingår normalt sett i avtalsparternas avtal för olika it-lösningar – till exempel it-drift. Exempel på situationer där ett sådant villkor blir aktuellt är när ett avtal är på väg att löpa ut och man som kund efter ny upphandling ska byta leverantör, men det kan också handla om att man av något annat skäl behöver avsluta avtalet med viss leverantör. Vid ett sådant avslut behöver man flytta – migrera – den information man eventuellt har lagrat genom leverantören, och det kan då ingå att leverantören ska vara behjälplig med att möjliggöra den flytten.

Regeringen har även gett Post- och telestyrelsen, PTS, i uppdrag att stödja tillämpningen av molnpolicyn. Inom ramen för uppdraget ska PTS ge vägledning till den offentliga förvaltningen i frågor om avvägningen mellan effektivitet och säkerhet i förhållande till aktörernas behov av molntjänster för olika ändamål.