Fru talman! Det är ändå väl kungjort vilket brev Rashid Farivar hänvisar till. Detta är öppet material som man kan ta del av efteråt om man vill. Den här interpellationen är också ett sätt att lyfta frågan och sprida ordet till fler som behöver höra det.

Jag ska göra mitt bästa för att svara så konkret som möjligt.

Den kritik som interpellanten lyfter fram, att alltför få svenska forskningsresultat lyckas ta steget till produktion och fler arbetstillfällen i Sverige, beskriver verkligen en reell utmaning. Jag skulle säga att det är precis den fasen som regeringen nu riktar sina insatser mot. Det handlar om finansierade uppdrag, inte bara avsiktsförklaringar – många är de politiker som stått här i kammaren och talat goda och vackra ord om den här sektorn.

Så vad gör vi då? Jag ska lyfta tre delar, så tajt jag kan.

Det första är satsningen på excellenskluster för banbrytande teknik. Den omfattar 2,5 miljoner kronor och är utformad just för att hjälpa till att överbrygga klyftan mellan akademi och industri. Programmet drivs av Vinnova tillsammans med Vetenskapsrådet. Det koncentrerar resurser och samlar landets forskare över lärosätesgränser, alltså från olika delar av landet, tillsammans med näringslivet. Här är halvledare ett av de prioriterade områdena. Det är det första och mest konkreta jag vill lyfta.

Det andra är anslagen till test- och demomiljöer. Det är ganska unikt, även i en europeisk kontext, att vi har sådana i den omfattning och på det sätt vi har som är tillgängliga även för mindre etablerade aktörer. Vi har tredubblat anslagen till test- och demomiljöer under perioden, från ungefär 30 miljoner till nu över 100 miljoner.

De här miljöerna utgör den fysiska infrastruktur där man kan verifiera sin teknik och se hur man kan skala upp under realistiska förhållanden innan man går till skarp industriell produktion, som ju kräver en tung investering. Detta har historiskt varit en av de stora flaskhalsarna för svenska forskningsresultat att ta sig från papper till färdig produkt. Det är därför det varit så viktigt att tredubbla anslagen till detta.

Det tredje handlar om innovationskontoren och holdingbolagen vid lärosätena. De förstärks också med inriktning – på vad? Jo, där flest forskningsbaserade idéer historiskt sett har fallit bort.

Apropå vår tidigare interpellation, fru talman, där vi har försökt utvärdera och med det som grund bestämma vad vi ska använda svenska skattebetalares pengar till.

Förstärkningen avser praktiskt stöd inom bolagsbildning. Är man en excellent forskare är man kanske inte nödvändigtvis bäst på att starta bolag. Man ska inte behöva vara expert på immaterialrättsligt skydd eller kapitalresning, men här har vi gjort en tydlig prioritering.

Det här är inte tre fristående områden, utan de hänger ihop och är en del av en övergripande strategi inom området.