Fru talman! Jag har noterat att ett nytt sjukhus nu utreds. Platsen är som jag förstått det inte bestämd än, och det är väl rimligt att invänta detta innan man låser fast en investering i järnvägen. Ett av motiven till att man tagit med det tidigare var just att det skulle byggas ett sjukhus, så det är väl rimligt att invänta det.

När det gäller ytterligare åtgärder finns triangelspår i Alvesta med, vilket kommer att öka kapaciteten och innebära att kopplingen mellan Södra stambanan och Kust till kust-banan väster om Alvesta blir bättre. Även ytterligare åtgärder i Kronoberg som innebär stärkt underhåll finns med. Varenda statlig väg i Kronobergs län kommer att rustas upp.

Det har varit ett problem tidigare, fru talman, att underhållsåtgärderna inte riktigt har synts när man tittat på vad man får i sin del av landet. Det är därför vi nu har bett Trafikverket att ta fram en mer precis bild av hur underhållsskulden ser ut. Var finns den, och hur kommer det att se ut 2037, när de kraftiga satsningarna på vägunderhåll rullats ut och underhållsskulden har byggts bort?

Då kommer det att se grönt ut. I dag är det rött på många platser. Det betyder att det finns en underhållsskuld. I framtiden, om bara tolv år, kommer det att vara helt grönt och alltså bara planerat underhåll. I all verksamhet har man ju underhållsbehov, men man har inget eftersatt underhåll som släpar efter. Detta kommer alla i Kronoberg och i hela landet att märka.

Det år dock viktigt att återigen säga att när behoven är så stora måste man vara beredd att göra prioriteringar. Jag hade varit en av de gladaste här i kammaren om vi hade kunnat säga att vi kan köra på och satsa på fler sträckor. Men mot bakgrund av den underhållsskuld som byggts upp över decennier på både järnvägs- och vägsidan fanns det alltså ungefär 600 miljarder kvar som kunde gå till nyinvesteringar. Mycket var uppbundet i åtgärder i och med att det låg med många objekt från tidigare planer som inte hade full finansiering.

När vi har städat upp mycket av de brister som skapats tidigare har utrymmet varit begränsat. Då måste man vara noggrann med miljonerna och, brukar jag säga, även med tusenlapparna. Kostnadskontroll handlar inte bara om att ha koll på att miljarderna inte sticker iväg utan också på miljonerna. Att säga att 375 miljoner kronor inte är så mycket, så det kan man låta rulla på, är inte att ta ansvar.

Det är många hundramiljonersposter som har stuckit iväg genom åren. Det är där det börjar. Ska vi ha en god kultur av att värna skattebetalarnas pengar ska man inte lova mer än man kan hålla. Man kan inte heller bara låta utgifter rulla på om förutsättningarna ändras.

Nu har vi en nationell plan. Den är beslutad. I den finns också ett utredningsuppdrag att titta på stambanekapacitet i södra Sverige långsiktigt. Den förstärks på Södra stambanan med triangelspåret, med ytterligare åtgärder i underhåll och reinvesteringar som ökar hastigheten och med de underhållståg som Trafikverket har skrivit kontrakt på. De gör att man kan göra underhåll på ena spåret och samtidigt köra för fullt på spåret bredvid, eftersom det blir en skyddad miljö för dem som arbetar. Det gör att vi kan underhålla mer och samtidigt låta tågen gå. Vi har ett stort behov av att också ha hög kapacitet samtidigt som vi ska underhålla i rekordtakt.

Detta är ingen enkel uppgift, men det är där prioriteten behöver ligga även framöver. Då kan vi tyvärr inte lova mer än vi kan hålla. Däremot ser vi nu till att rusta upp svensk järnväg.