Fru talman! Ja, det stämmer som Robert Olesen säger: Det finns kapacitetsbrister, inte bara här utan i stora delar av järnvägssystemet och infrastrukturen i vårt avlånga land. Behoven är mycket stora. Det ser man på flera håll i landet.

Därför är det viktigt att göra noggranna prioriteringar. Det är viktigt att se var det finns allra störst behov av att göra investeringar här och nu. Det vi från regeringens sida har sett som den högst prioriterade frågan är att ta tag i den underhållsskuld som har byggts upp under decennier.

På järnvägssidan är underhållsskulden över 90 miljarder kronor. Nu finns det för första gången en plan för att ta tag i den och få bort den fram till 2050. Men det kommer att kräva en fortsatt hög prio när det gäller att få ut så mycket underhållsarbete som möjligt. I år är ett rekordår med 1 800 underhållsåtgärder. Sedan jag blev infrastruktur- och bostadsminister har antalet växelbyten i Sverige tredubblats, för att ta ett exempel. Detta arbete måste fortsätta.

Det som Robert Olesen efterfrågar är löften om något i framtiden som det nu inte finns medel för i nationella plan. Jag kommer inte att vara ett statsråd som lovar mer än jag kan hålla. Att lova mer än man kan hålla är inte att ta ansvar.

Den förra nationella planen, som Socialdemokraterna bär ansvar för, kritiserades inte bara av mig och andra på motsatt sida i politiken utan även av Riksrevisionen för att den lovade mer än den kunde hålla. Det var faktiskt rubriken på hela granskningen: lovar mer än den kan hålla.

Det är väldigt viktigt att inte ge utfästelser eller sätta årtal när det inte finns täckning för det. Det kommer jag inte att göra. Jag förstår att det kan skapa besvikelse hos Robert Olesen och andra. Men det är viktigt att göra prioriteringar och att inte lova mer än man kan hålla.

Det vi nu gör är att påskynda upprustningen av Södra stambanan. Men vi fastställer också Trafikverkets förslag i nationell plan om att påbörja en kapacitetsutredning för stambanor i södra Sverige. Jag utesluter förstås inte att den anslutande sträckan till Södra stambanan kommer att kunna vara en del i det utredningsarbetet; det finns med i nationell plan. Detta hoppas jag i alla fall ska vara ett positivt besked i den här debatten.

När det gäller den sträcka som utgår ur nationell plan byggde planeringen och argumentationen för att denna sträcka och även stationen i Räppe skulle in i nationell plan på att det planerades ett regionsjukhus. Det var grunden för att detta lyftes in. Nu är motivet för det inte lika starkt eftersom det inte kommer att genomföras. Då är motivet för investeringen inte lika starkt. Ett av motiven för att det tidigare lyftes in och har tittats är alltså inte giltigt längre. Då måste man, fru talman, vara beredd att ompröva.

Det innebär inte att det aldrig någonsin kommer att kunna bli en utökning. Tvärtom har vi gett ett uppdrag till Trafikverket att utreda detta långsiktigt. Men när behoven är så stora är det viktigt att man inte, trots att vi har en historiskt hög budget och en stor ram, lovar mer än man kan hålla. Det är anledningen till att jag i dag inte kan svara på vilket årtal detta kan vara i drift eller ens finnas med för planering. Det hoppas jag att det ska finnas respekt för i kammaren, fru talman.