Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag i allt väsentligt håller med om det som Mikael Dahlqvist framförde i kammaren. Det här är en angelägen fråga, som inte på något sätt är ny. Det här har varit känt i tio års tid. Trafikverket har varslat om att det här behöver åtgärdas, men till följd av både EU-lagstiftning, tolkning av EU-lagstiftning och rättsprocesser har det blivit en alltför långdragen process. Det här duger inte. Det här behöver bli bättre.

På frågan som ställdes om huruvida regeringen är beredd att ändra regelverket om det skulle behövas svarar jag att regeringen alltid är beredd att ändra regelverk och lagar. Men framför allt behöver befintliga lagar tolkas och tillämpas på ett sätt som gör att det här blir så bra som möjligt. Därför är jag glad över att länsstyrelserna, precis som jag sa, nu ser över sina bevarandeplaner.

Fru talman! Det är inte sant att jag enbart pekar på Trafikverket. Jag pekar också på det faktum att länsstyrelserna tittar på gällande bevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen. Trafikverket har en dialog med Länsstyrelsen i Värmland. Jag har själv talat med både landshövdingen och förstås Trafikverkets generaldirektör om den här frågan. Trafikverkets generaldirektör och landshövdingen i Värmland hade också ett möte i maj då de diskuterade hur de gemensamt kan arbeta skyndsamt med erosionsskydd längs väg 62.

Det snabbaste och effektivaste sättet vore om de ansvariga myndigheterna får möjlighet att ta ansvar så fort som möjligt. Det behöver vi förstås följa. Om det inte skulle vara tillräckligt är regeringen förstås beredd att se över regelverket. Regeringen verkar för en effektiv lagstiftning och för att långdragna eller svårförutsägbara tillståndsprocesser begränsas. Det är därför som vi nu i stor utsträckning genomför Miljötillståndsutredningens förslag. Det här är en viktig fråga.

Självklart är det bättre att laga vägen innan den rasar. I dag skulle man kunna beskriva situationen så att Trafikverket har full befogenhet att bygga upp vägen om den skulle rasa men inte att genomföra de förebyggande åtgärder som behövs för att vägen inte ska rasa. Jag hoppas att detta kan lösas när Länsstyrelsen och Trafikverket nu har en dialog i ärendet. Jag kan i dag inte svara på när de kan komma fram till en lösning, men jag förväntar mig att de gör allt de kan för att den här situationen ska komma till en lösning.

Innan vi har ett läge med ministerstyre i Sverige kan jag inte sträcka mig längre än så i dag. Det är ändå att vara väldigt tydlig i den aktuella frågan att säga att det här behöver ske på ett effektivare sätt. Det här har varit en utdragen process som har pågått i tio år och jag förstår att det skapar en frustration hos många som bor eller färdas längs den här vägen. Min stora förhoppning är att vi nu kommer närmare ett avgörande som gör att vägen kan säkras.