Herr talman! Jag är oerhört glad över att vi från Tidöpartiernas sida har kunnat enas och lägga denna extra ändringsbudget på riksdagens bord för att fatta beslut om den lite senare i dag.

Om exakt två veckor, den 1 juli, kommer dieseln och bensinen att bli 3 kronor billigare per liter vid pump. Detta gör skillnad för folk och för hushållen. Det är att ta ansvar när krig och allmän oro i omvärlden driver upp världsmarknadspriset på olja, inte minst.

Detta gör också skillnad för åkeriföretagen. Det är en bransch som normalt sett präglas av hyfsat tajta marginaler. Nu får de lite andrum, kanske till och med möjlighet att expandera. Den absoluta merparten av åkeriföretagen utgörs av antingen enmansföretag eller små företag med så få som upp till fyra anställda.

Vad gäller hushållen kan vi också konstatera att den inkomstgrupp som gynnas allra mest av den här reformen är inkomstdecil 1, det vill säga den tiondel av befolkningen som har de allra lägsta inkomsterna. Motsatsen gäller också: Den inkomstgrupp som gynnas allra minst av den här reformen är inkomstdecil 10, det vill säga, inverterat, den tiondel av befolkningen som har de allra högsta inkomsterna.

Andra som gynnas mest är boende i avlägsna landsbygdsregioner medan boende i Stockholm relativt sett gynnas minst.

Detta är alltså klok fördelningspolitik, klok landsbygdspolitik och klok småföretagarpolitik. Men det är också klok inflationsbekämpande politik. Kan vi hålla priserna på insatsvaror, exempelvis drivmedel, nere dämpar det inflationen, både direkt och indirekt. En förklaring till att inflationen stack iväg så ordentligt som den gjorde under förra mandatperioden var just att vi på den tiden hade världens högsta dieselpris, som ett resultat av den förra regeringens politik. Den höginflationsperioden tror jag inte att någon vill tillbaka till. I dag har vi i stället lägst inflation i hela EU. Det är en ganska markant skillnad.

Mot detta, 3 kronor lägre literpris vid pump, ska ställas oppositionens förslag om att i stället höja drivmedelspriserna med så mycket som upp till 10 kronor litern. Det vore motsatsen till klok fördelningspolitik, landsbygdspolitik, småföretagarpolitik och inflationspolitik.

Vidare inför vi ett omfattande stöd till jordbruket. Det gör vi för att kontra de höga priserna på konstgödsel, inte minst, som till stor del uppstått som ett resultat av Irankrisen. När svenska bönder har det tufft tänker vi inte lämna dem i sticket. Detta stöd uppgår till 1,6 miljarder kronor och kommer att omfatta så många som 50 000 företagare inom det svenska jordbruket. Den absoluta merparten av dessa är också egenföretagare.

Om vi underlättar för bönderna, det vill säga matproducenterna, kommer det givetvis i nästa led att gynna även matkonsumenterna, vilket, herr talman, såklart är ganska exakt 100 procent av befolkningen. Tillsammans med den halverade matmomsen, som fullt ut har fått genomslag på matpriserna, kommer detta att lindra situationen ganska ordentligt för hushållen, inte minst för barnfamiljerna.

I den här propositionen föreslås också att vi donerar ett antal äldre Gripenplan, Gripen Cesar, till Ukraina, under förutsättning att Ukraina också tecknar kontrakt för och köper ett motsvarande antal av de nya Gripenplanen, Gripen Erik. Detta ligger i vårt intresse och kan på sikt bli en rätt så potent affär för svensk försvarsindustri.

Sverige är en ganska udda fågel, får man ändå säga, i familjen av länder som utvecklar egna stridsflyg. USA, Frankrike, Ryssland och Kina har åtminstone gemensamt att de är ganska mycket större länder, både befolkningsmässigt och bnp-mässigt, än Sverige. Ändå är det vi som har utvecklat vad som, i alla fall arguably, är världens mest potenta stridsflyg – åtminstone sett i förhållande till den uppgift de är tänkta att lösa.

Ska vi ha kvar egen stridsflygsförmåga i framtiden är det förmodligen inte en helt dum idé att fler länder är med – fler länder som köper Gripenplan och fler länder som är med och utvecklar Gripenplan. Ukraina har förmodligen Europas mest moderna krigsmakt i dagsläget. Att välkomna dem in i Gripenfamiljen vore ett oerhört tillskott – ekonomiskt, absolut, men inte minst säkerhetsmässigt.

Herr talman! Jag är som sagt oerhört glad över att vi kan lägga den här produkten på riksdagens bord. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Jag vill också passa på att önska talmanspresidiet, utskottets ledamöter, utskottets kansli och även alla andra, för den delen, en riktigt glad midsommar så småningom.

(Applåder)