Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi går nu mot mandatperiodens slut. I eftermiddag har vi avslutning här i kammaren och tackar av de riksdagsledamöter som inte ställer upp för omval den 13 september. Men att en mandatperiod tar slut och att en ny tar vid innebär inte att politiken startar med ett blankt papper. Det finns frågor som verkligen löper över mandatperioderna och som vi kan följa över tid. Lagen om särskild kontroll och vissa utlänningar, LSU, som vi debatterar här i dag, är just en sådan fråga.

I denna lag regleras de allra mest kvalificerade säkerhetshoten mot Sverige. Den nuvarande lagstiftningen kom på plats förra mandatperioden, våren 2022, efter en mångårig process.

Redan 2017, ytterligare en mandatperiod tidigare, förband sig den dåvarande S-MP-regeringen i samband med den så kallade terroröverenskommelsen att se över lagen om särskild utlänningskontroll, som den hette då. Dessförinnan hade Säkerhetspolisen i en särskild inlaga till regeringen påtalat att lagstiftningen var otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Kraven kom efter ett par decennier av islamistisk terror i Europa och i västvärlden. Vi minns ”nine eleven”, Madrid och London. Men vi minns också Sverige och Drottninggatan. Trots det akuta säkerhetshotet tog det dock fem år för Socialdemokraterna och Miljöpartiet från att regeringen förband sig att se över lagen tills en ny lag var på plats.

Vi från Moderaterna välkomnade den nya lagen när den kom, men vi konstaterade redan då att flera problem var olösta och kvarstod. Vår utgångspunkt var då och är nu att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om det av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer kunna hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt.

Det är mot denna bakgrund som nuvarande regering gav en utredare i uppdrag 2024 att utreda ändringar i lagstiftningen. I dag debatterar vi en proposition från regeringen som behandlar delar av utredningens förslag.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen utökade möjligheter till förvar i så kallade LSU-ärenden. Bland annat föreslås ett sänkt beviskrav vid så kallade sannolikhetsförvar av vuxna utlänningar. I stället för att det ska vara sannolikt att ett beslut om utvisning kommer att meddelas föreslås att det räcker att det ska kunna antas att en utvisning kommer att meddelas.

Det föreslås också längre förvarstider och att den skarpa tidsgränsen för förvar av vuxna tas bort. I stället ska kravet på proportionalitet utgöra den yttersta gränsen.

Vid förvar av barn föreslås tidsgränsen förlängas till tre månader med möjlighet till förlängning av ytterligare nio månader vid synnerliga skäl. Synnerliga skäl innebär att det är högt ställda krav. Det föreslås att ett beslut om förvar av barn alltid ska prövas på nytt var fjärde vecka.

För att förtydliga att lagen kan tillämpas även på utlänningar som allvarligt påverkar säkerhetsläget utan att själva kunna knytas till säkerhetshotande handlingar föreslås att nuvarande utvisningsbestämmelse ändras tillbaka till den lydelse som fanns tidigare: En utlänning ska kunna utvisas om det är särskilt påkallat med hänsyn till Sveriges säkerhet.

Fru talman! Det föreslås också skärpta straff för vissa brott enligt LSU. Minimistraffet för vistelse i Sverige i strid med återreseförbud ska för brott av normalgraden skärpas från fängelse till fängelse i lägst sex månader. Minimistraffet för den som hjälper den som utvisas ur Sverige att återvända till Sverige i strid med återreseförbud ska skärpas från fängelse till fängelse i lägst sex månader.

Det finns en bred majoritet i utskottet för de skärpningar regeringen föreslår. Men vi ser att Vänsterpartiet än en gång vill avstyrka skärpningar som stärker Sveriges säkerhet och vill avslå propositionen i sin helhet. Även Miljöpartiet vill göra vissa begränsningar. Detta är en naturlig följd av vad man tidigare har föreslagit. Vänsterpartiet var ju även helt emot terroristbrottslagen.

Trots att det finns en bred majoritet i utskottet visar sprickan i det rödgröna regeringsalternativet på en oförmåga att föra en skarp rättspolitik och en politik för att skydda Sveriges säkerhet. Jag noterar också att Socialdemokraterna, som är det största partiet i det rödgröna regeringsalternativet, inte deltar i debatten om denna viktiga produkt.

Fru talman! Eftersom detta är min sista debatt innan sommaruppehållet och troligen också denna mandatperiod vill jag tacka mina kollegor i utskottet. Vi har haft ett bra samarbete och ett gott samtalsklimat, även om vi inte alltid har varit överens i alla frågor. Det har varit en intensiv mandatperiod med högt reformtempo, inte minst under detta riksmöte och särskilt i vår. Som sagt, även om vi ibland står på olika sidor av barrikaderna vill jag tacka för ett gott samarbete och för de meningsutbyten vi har haft.

Slutligen vill jag också tacka kammarkansliet och utskottets kansli och önska alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen en riktigt glad och skön sommar.

(Applåder)