Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder med anledning av de brister som Produktivitetskommissionen har påtalat när det gäller kostnadskontroll och styrning vid tillämpningen av lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, i primärvården. Eva Lindh har också frågat om jag och regeringen avser att göra det frivilligt att tillämpa LOV i primärvården, om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att etablering av vårdcentraler ska ske utifrån vårdbehov snarare än lönsamhet och om jag avser att vidta några åtgärder för att stärka kontrollen över offentliga medel inom vårdvalssystemen för att motverka fusk, felaktiga utbetalningar och välfärdsbrottslighet.

Låt mig börja med att understryka det vi är helt överens om: Vård ska ges efter behov. Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Det är tydligt i hälso-och sjukvårdslagens (2017:30) portalparagraf att den som har störst behov av vård ska ges företräde i vården. Regionerna som huvudmän och ansvariga för sjukvården har ansvar för vilka avtal de väljer att teckna med privata vårdgivare, vilka krav som ställs och vilka ersättningar som ska gälla.

Vi behöver ett system där ersättningen följer patientens behov. Regeringen anser att dagens system med ersättningar och avgifter i regionerna behöver utvecklas och samordnas, inte minst för att i högre grad styra resurser till patienter med större vårdbehov. En särskild utredare kommer därför inom kort att lämna förslag på hur statens styrning ska stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården (tilläggsdirektiv till utredningen Behovsstyrd vård, S 2024:05). Detta ska gälla oavsett om patienten behandlas i sin hemregion eller i en annan region och oavsett om vårdbesöken är fysiska eller digitala. Slutbetänkandet skulle överlämnas till regeringen senast den 18 juni 2026 – och jag kan upplysa att den överlämnades i dag.

När det gäller frågan om att göra LOV frivilligt i primärvården är regeringens uppfattning att LOV utgör en viktig grund för patienters möjlighet att välja vårdgivare och för mångfalden i primärvården. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, utgör privat drivna vårdcentraler cirka 48 procent av samtliga vårdcentraler i Sverige.

Vårt fokus ligger på att ge regionerna bättre förutsättningar för kontroll inom systemet. På uppdrag av regeringen lämnade Konkurrensverket i december 2025 förslag som syftar till att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystem (Fi2025/02401). Rapporten Nya grindvaktsfunktioner i LOV har remitterats, och förslagen bereds just nu i Regeringskansliet.

Vad gäller risker för oseriösa aktörer och bristande kontroll har regeringen flera initiativ som syftar till att begränsa kriminella aktörers möjligheter att etablera sig inom välfärden. Skattemedel ska gå till vård, inte till välfärdsbrott eller överutnyttjanden. Det är en förutsättning för legitimiteten i hela vårt gemensamt finansierade system.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, bedriver ett viktigt arbete för att identifiera och motverka oseriösa och kriminella verksamheter inom hälso- och sjukvården. Regeringen har gett Ivo flera uppdrag för att stärka och utveckla myndighetens arbete på området.

Genom en ändring i instruktionen till Ivo är det förtydligat att myndigheten ska både förebygga och motverka brottslighet. För att ytterligare förbättra Ivos förutsättningar att genomföra detta arbete och samtidigt tillgodose en ändamålsenlig tillsyn i enlighet med dess uppdrag beslutade regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att förstärka myndighetens anslag med ytterligare 95,4 miljoner kronor för 2026, 144,2 miljoner för 2027 och 192,6 miljoner kronor för 2028.

Regeringen tillsatte under våren 2025 Utredningen om insatser för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (S 2025:03). Utredningen har ett viktigt uppdrag att analysera och ta ställning till om det bör införas tillståndsprövning samt hur tillsyn och uppföljning kan stärkas. Det gäller även inom ramen för vårdvalssystemen. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 12 oktober 2026.

När det gäller konkreta åtgärder här och nu vill jag lyfta fram regionernas ansvar. Regionerna har betydande möjligheter att inom LOV utforma ersättningssystem, etableringskrav och uppföljning så att de bättre stöder en jämlik vård. Det är viktigt att dessa möjligheter tas tillvara fullt ut.