Herr talman! Åsa Eriksson har frågat socialministern om han för någon dialog med Region Västmanland om framtiden för Köpings sjukhus utifrån dess möjliga roll som beredskapssjukhus och vad ministern avser att vidta för åtgärder för att säkra framtiden för Köpings sjukhus och andra sjukhus i landet som hotas av nedläggning.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inledningsvis understryka att hälso- och sjukvården är en central del av Sveriges totalförsvar och måste kunna fungera även vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Förmågan att upprätthålla vård under svåra förhållanden är avgörande för både befolkningens trygghet och Sveriges samlade försvarsförmåga.

Natomedlemskapet innebär skärpta förväntningar på Sveriges förmåga att hantera masskadeutfall. Den svenska sjukvårdskedjan behöver kunna ta hand om skadade soldater från allierade förband och vid behov avlasta andra länders sjukvård, även för civila. Sverige behöver därför stärka sjukvårdens kapacitet att ställa om och hantera ett stort antal skadade. En robust vårdstruktur i fredstid är en förutsättning för att klara behoven i krigstid. Ökad vårdkapacitet kan bidra till både ökad patientsäkerhet i vardagen och förbättrad förmåga vid masskadehändelser.

När det gäller frågan om dialog med Region Västmanland vill jag framhålla att Socialstyrelsen för en löpande dialog med regionerna, inklusive Region Västmanland, inom ramen för myndighetens uppdrag att under 2026 starta en pilot för beredskapssjukhus. Målsättningen är att den ska utgöra grund för fortsatt arbete med att tillskapa förmåga motsvarande beredskapssjukhus på flera platser i Sverige. Enligt Försvarsberedningen bör det av geografiska skäl finnas beredskapssjukhus på Gotland och i Norrland.

Betydande resurser är avsatta för kommande år, vilket understryker regeringens långsiktiga ambition att bygga upp en robust och hållbar beredskap. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) avsätts 750 miljoner kronor under 2027 och 1 miljard kronor årligen från och med 2028 för detta ändamål.

När det gäller vilka åtgärder jag avser att vidta vill jag understryka att beslut om organisation, inriktning och eventuell avveckling eller nedläggning av enskilda sjukhus i dag som bekant ligger hos respektive region. Det statliga ansvaret tar sikte på att stärka hälso- och sjukvården som helhet. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka förutsättningarna för en tillgänglig, jämlik och robust sjukvård i hela landet.

Exempel på satsningar utöver beredskapssjukhus är arbetet med att stärka sjukhusens driftssäkerhet genom att Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen fördelar medel till regionerna så att verksamheten kan bedrivas även under höjd beredskap. Under 2026 har cirka 689 miljoner kronor avsatts för detta ändamål.

Under mandatperioden har regeringen också avsatt nästan 25 miljarder kronor i syfte att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. En betydande del av dessa medel, cirka 11 miljarder kronor, har fördelats till regionerna genom förordningen (2024:1252) om statsbidrag för stärkt tillgänglighet och ökad vårdkapacitet i den specialiserade vården. Medlen ska bland annat användas för att stärka vårdkapaciteten och arbetsmiljön i den specialiserade vården, och regionerna har stora möjligheter att använda statsbidraget utifrån vilka insatser som ger bäst resultat i respektive region.

Regeringen kommer fortsatt att verka för att hälso- och sjukvården i hela landet har den kapacitet och robusthet som krävs såväl i vardagen som i kris och krig.