Herr talman! I dag ska vi debattera lagstiftningsförändringar i fyra lagar. Syftet är ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige.

Liberalerna beslutade på landsmötet 1999, efter några års intern debatt, att som första riksdagsparti föreslå att Sverige skulle bli medlem i Nato. Om man har förordat ett Natomedlemskap i över 20 år innan Sverige blev medlem i Nato är dagens beslut helt i linje med att vara Natomedlem.

För de två partier som ännu inte är för ett medlemskap kan det bli ett svårt beslut. Efter kvällens debatt märker man också att det är något som gnager hos två partier.

Det viktigaste med ett Natomedlemskap är de ömsesidiga försvarsgarantier som finns och som är centrala för medlemskapet. Försvarsgarantierna innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett väpnat angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato. De andra medlemsstaterna har då en skyldighet att bistå Sverige med åtgärder som bedöms som nödvändiga.

Sverige byggde upp en stor försvarsförmåga efter andra världskriget, och Sverige får nog anses ha haft ett starkt försvar fram till i alla fall 80-talets början. De efterföljande besluten om förbandsnedläggningar under framför allt 2000-talet fick förödande konsekvenser – nedläggning av regementen och förband, uppsägning av officerare och annan personal och skrotning av utrustning. Det ledde till att vi nu måste upprusta snabbt och anställa personal.

Sverige gjorde samma misstag som vid 1925 års försvarsbeslut, trots att vi redan för 20 år sedan såg vart det skulle ta vägen med Putin som tsar Vladimir. Glädjande för Liberalerna är att vi inte var med på två av försvarsbesluten.

Herr talman! Försvarspolitiskt är vi inte längre en isolerad ö, utan vi är med i en större gemenskap. Själva skulle vi inte klara av ett anfall från Ryssland. Vi måste samverka.

Vi ska inte vara naiva. Vi måste utgå från att ett Natoland kan bli angripet. Det kan vara Finland, Baltikum eller ett annat land som någon gång varit en del av Tsarryssland eller Sovjetunionen. Fler kan läggas till.

Den nuvarande lagstiftningen, som begränsar utländska styrkor till att endast försvara Sverige, är ju begränsande även för Sverige i ett bredare perspektiv.

Om exempelvis Estland angrips måste det vara möjligt för Natoländer att ha Sverige som bas för operationer. Annars är ju risken att kriget så småningom flyttar över till Sverige. Risken är betydande då Gotland har ett stort strategiskt läge, och den som kontrollerar Gotland kontrollerar mycket stora delar av Östersjön.

Att vänta på ett riksdagsbeslut när Gotland redan är ockuperat är inte seriöst. Sverige ansökte om medlemskap i Nato utan förbehåll.

I propositionen föreslås att regeringen snabbt ska kunna fatta beslut om att andra stater ska kunna vidta försvarsåtgärder på svensk mark för försvaret av svenskt territorium eller annat Natoland. Både regeringen och utskottet anser att det inte finns behov av permanenta utländska baser i Sverige.

Vidare anser regeringen att andra länders försvarsmakter kan vara i landet i såväl krigs- som fredstid. Det borde inte vara kontroversiellt med tanke på de många övningar som har genomförts i vårt land.

Sverige är nu medlem i Nato sedan den 7 mars 2024. De förändringar som nu föreslås är en naturlig del av medlemskapet och för att vi ska få ett så bra försvar av Sverige och övriga Natoländer som möjligt.

Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.