Herr talman! Följer barn inte myndighetsbeslut? Nej, det har de inte förutsättningar för eftersom de är barn. Och de ska in där under en längre tid!

Det finns också människor på förvar som inte har möjlighet att lämna landet. Det är också en verklighet som finns. De kan inte lämna landet även om de vill. Även de kan hamna på förvar ibland.

Ja, ett nej är ett nej. Det råder ingen tvekan om det. Frågan är hur vi behandlar människor som har fått ett nej till dess att de kan lämna landet.

Om man inte vill ha barn i förvar, varför är det nödvändigt med en lagstiftning som gör att man kan splittra familjer? Varför är det nödvändigt att ha den biten med? Varför är det nödvändigt att ha en lagstiftning som gör att barn kan sitta där en längre tid, om man verkligen inte vill ha dem där?

Varför var det nödvändigt för oss att gå till konstitutionsutskottet om en vilandeförklaring för att övertyga andra om att detta inte är nödvändigt? Vi har kanske inte övertygat dem, men vi lyckades i alla fall se till att det här inte blir av.

Det här är ändå en rimlig fråga. Varför inför man den här lagstiftningen om man inte vill ha dem där – särskilt inte barn?

Moderaterna säger att de har nått en bra kompromiss på området arbetskraftsinvandring. Man måste kunna försörja sig, säger de. Ja, det måste man. Men man kan försörja sig utan att tjäna 34 470 kronor.

Sandra är 13 år och har aldrig bott någon annanstans än i Sverige. Hennes mamma var arbetskraftsinvandrare och hade ett jobb med kollektivavtalsenlig lön. Hon utvisades i går. Det skedde i går medan vi stod här inne i kammaren. I morse sov hon på flygplatsen i Istanbul och har i dag landat i Ulan Bator.

Hon är 13 år och har aldrig bott någon annanstans. Hon utvisades på grund av Moderaternas lönekrav på 90 procent av medianlönen. Utan det hade hon varit kvar, och hennes kompisar hade haft kvar sin klasskompis. Varför är detta en bra kompromiss?