Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den gemensamma reservationen i detta betänkande.

Först tänkte jag ändå vara lite positiv till det här ärendet även om jag har en reservation. I likhet med regeringen anser jag nämligen att allmänhetens insyn i politiska processer måste förbättras. Det är också därför vi i Vänsterpartiet välkomnar de ändringar som föreslås i lagen om insyn i finansiering av partier, som innebär att partier och andra som omfattas av denna lag förbjuds att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Vi välkomnar även att partiernas redovisningsskyldighet utökas och att granskningen av detta regelverks efterlevnad skärps.

Vi står även, herr talman, bakom regeringens förslag om att införa ett så kallat lobbyregister, som ska redovisa kommunikation mellan lobbyister och politiska beslutsfattare. Jag tycker att detta förslag från regeringen är väldigt bra. En sak som jag dock har noterat – och jag tror inte att jag är den enda i oppositionen som har noterat detta – är att både Moderaternas och Kristdemokraternas ledamöter under själva utredningen var emot ett lobbyregister och till och med reserverade sig i den del som rörde just detta. Jag tycker att det är bra att regeringen har kört över sina egna ledamöter och representanter i utredningen. Men det är inte utan att man lite grann börjar undra vem det egentligen är som styr.

Herr talman! I regeringens proposition föreslås också en ny lag med bestämmelser om arbetsmarknadens organisationers bidrag för partipolitiska ändamål. Detta lagförslag innebär att en enskild medlem i en organisation som lämnar bidrag för partipolitiska ändamål ska ha rätt att avge en förklaring om huruvida dennes medlemsavgift får användas för sådana bidrag eller inte.

I frågan om att införa ett krav på samtycke från enskilda medlemmar när organisationer på arbetsmarknaden använder en del av medlemsavgiften för att stödja ett parti ekonomiskt är vår uppfattning att det är klart tveksamt om detta är förenligt med regeringsformen eller de internationella konventionernas skydd för den mycket grundläggande föreningsfriheten. Det är också vad utredningen kom fram till i betänkandet Ökad insyn i politiska processer, där man föreslog att detta förslag inte skulle genomföras. Därför redovisade man det endast som en del av sina överväganden. Även tidigare utredningar har dragit samma slutsats.

Även Lagrådet fastslår i sitt yttrande att underlaget för detta lagförslag framstår som bräckligt då regleringen enligt deras tolkning framstår som en icke-bindande uppförandekod och det saknas möjlighet att ålägga en organisation några sanktioner, enligt förslaget.

Herr talman! Detta är väldigt grundläggande. Det ska inte vara statens sak att göra inskränkningar i hur en förening väljer att fatta sina demokratiska beslut. I dag finns det en välfungerande ordning som utgör en grundläggande del i den föreningsfrihet som vi har i det här landet och som enligt mig i det längsta bör värnas. Ett beslut som pekar ut att vissa delar av en föreningsverksamhet ska omfattas av andra regler än övriga riskerar att öppna en dörr på ett sätt som kan ge långtgående konsekvenser, som inte är proportionerliga med hänsyn till de problem som regeringen säger sig vilja lösa.

Dessutom finns i dag en god transparens kring de bidrag som fackförbund skänker till politiska partier. I Sverige är det väldigt få fackförbund som har beslutat att lämna bidrag till politiska partier. Men rent principiellt tycker jag att det fortsatt bör och ska vara medlemmarna i respektive organisation som avgör hur man på bästa sätt vill bedriva sin verksamhet och förvalta de insamlade medel man har tillsammans.

Jag noterar att utskottets majoritet stöder detta lagförslag. Men vi skriver också i betänkandet att exempelvis Lagrådet anser att det är osäkert om förslaget är förenligt med Europakonventionen. Det är alltså inte så att vi i oppositionen bara hittar på.

(forts. § 14)