Fru talman! När Israel bröt vapenvilan i Gaza i mars 2025 befann jag mig på studieresa med en grupp från riksdagen i New York för att lära mig mer om FN.

Jag mötte flera av de organisationer som figurerar i KU:s granskning av arbetet med biståndsfrågor. OCHA och Läkare utan gränser berättade att läget redan var akut i Gaza efter två veckors blockad av humanitära insatser. De berättade också hur Israel använde sig av formalia för att stoppa allt ifrån bårar och kryckor till medicin för cancersjuka med hänvisning till att det kunde användas som vapen.

Jag deltog också på ett av flera möten i säkerhetsrådet, där vi fick ta del av beskrivningar av det fruktansvärda läget med det dagliga mördandet av barn i Gaza och fördrivningen och dödliga våldet mot boende på Västbanken.

Fru talman! Det var i det läget som FN-organet UNRWA sände ut en nödhjälpsappell för att be givarländer om stöd för akuta insatser. UNRWA har i decennier fungerat som i det närmaste en ersättning för en fungerande statsapparat med ansvar för skolor, sjukvård och andra stödinsatser för människor på flykt.

Hos Sida, den svenska biståndsmyndigheten väcktes frågan om det skulle vara möjligt att gå in med svenska medel. En rapport togs fram om UNRWA:s förutsättningar att agera kraftfullt trots att Israel förbjudit organisationen på det man anser vara israeliskt territorium.

Fru talman! Konstitutionsutskottet ska inte bedöma vilket FN-organ som är lämpligt för att kanalisera de svenska biståndsmedlen. Däremot är det viktigt att vi kan undersöka om styrningen av våra expertmyndigheter fungerar så att de kan göra det arbetet.

I den granskning vi har gjort i utskottet ingår ett uttalande från ansvarig statssekreterare där hon undanber sig lägesrapporten. I ett sms skriver hon: Vi vet det, utan paper trail, då du ju informerat mig. Det fanns inga paper trails, det vill säga inga handlingar som behöver stämplas in och bli offentliga.

Utskottet tycker att det är anmärkningsvärt att detta uttrycks från statssekreteraren till generalsekreteraren för just Sida. Detta står i direkt kontrast till uttalandet från bistånds- och utrikeshandelsministern, som menat att underlag är önskvärt. Det är bra att det markeras. Oaktat detta måste statsråd alltid anses ansvariga för sina statssekreterares ageranden i ärenden som rör styrning av myndigheterna.

Detta är en viktig markering, för det är oerhört viktigt att fakta når fram till oss som beslutsfattare. Vi kan inte ha en ordning där experter inte vågar komma med obekväma sanningar för att man riskerar att kallas myndighetsaktivist – ett populärt begrepp nu – eller att den information man framför tolkas som att den går emot regeringens vilja.

Det är lätt hänt. Det behövs inte starka ord eller höjd röst, utan även mindre markeringar kan leda till självcensur. Så fungerar det mänskliga samspelet. Många vill gärna vara till lags och undviker helst konflikter, ibland för att vi tycker att det är obehagligt och ibland för att vi är rädda att förlora vår position.

Det finns många historiska exempel på hur illa det kan gå när ingen vågar berätta att den stora ledarens plan inte håller eller att skörden har slagit fel.

Därför, fru talman, är det viktigt att en myndighet som Sida kan bidra med sina underlag inför viktiga beslut som i slutändan kan handla om liv och död för den som svälter eller är på flykt.

Med detta tackar jag för den här rekordlånga debatten och min korta men lärorika tid i KU.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.