Fru talman! Jag vill börja det här avsnittet med att kort kommentera ett kluster av ärenden där utskottet är överens om att uttrycka brister i statsråds tjänsteutövning. Det handlar om statsråds tjänstgöring i regeringssammanträden där ärenden med koppling till statsråds aktieinnehav behandlas. Enligt regelverket ska man i sådana fall anmäla jäv och inte delta i besluten. Utskottet konstaterar enigt att så har gjorts i varierande grad. Det är fyra separata ärenden, så i själva verket uttrycker utskottets majoritet brister i sammanlagt åtta ärenden – inte fem, som har sagts några gånger under dagen.

Jag går vidare till landsbygdsministerns uttalanden i samband med rättslig prövning av licensjakt på varg. I anmälan ställs frågan om ministern utövade påtryckningar mot domstolar och förvaltningsmyndigheter när han efter att Förvaltningsrätten i Luleå upphävt länsstyrelsernas beslut om licensjakt på varg uttryckte att det skulle förvåna honom mycket om beslutet inte överklagades. I anmälan ställs också frågan vilken forskning som ligger till grund för regeringens syn på det antal vargar som behövs för en livskraftig stam. Landsbygdsministern har sagt att man använt forskare som kommit fram till vilka förvaltningsåtgärder som behövs för beslutet.

Av granskningen har framkommit att ministerns avsikt inte varit att påverka förvaltningens eller domstolarnas självständighet. Uttalandet framfördes som ett led i den allmänna debatten, eftersom länsstyrelsernas och förvaltningsrättens bedömningar skilde sig åt markant. Uttalandet om vargstammens storlek tog sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets rapport. Granskningen ger inte anledning till något uttalande av utskottet.

Lite mer tid behöver jag ägna åt Ebba Buschs uttalanden i diverse medier om hållningen gentemot Israel i samband med kriget mot Hamas. Anmälaren tolkar det som ett ifrågasättande av regeringens uttalade linje i förhållande till Israel och som att regeringens faktiska utrikespolitiska linje blir otydlig.

Utskottets utredning har bland annat berört vilken dignitet titeln vice statsminister medför. Ur konstitutionell synpunkt skiljer den sig inte från andra statsråds titlar. Enligt en av promemoriorna i ärendet innebär titeln att Ebba Busch vid förhinder för statsministern fullgör hans uppgifter i egenskap av ställföreträdare. Titeln har dock angetts ge fördelar i internationella sammanhang.

Uttalanden om utrikespolitik kan vara känsliga. Det är framför allt statsministerns och utrikesministerns uttalanden i sådana frågor som anger Sveriges officiella politik på området. Utskottet ser det som lämpligt att alla statsråd gör en avstämning gentemot regeringens officiella hållning innan de uttalar sig på utrikespolitikens område.

I det aktuella fallet framgår det av inläggen på Facebook och Instagram att Ebba Busch gjorde dessa uttalanden i egenskap av partiledare. De uppräknade åtgärderna för att öka trycket på Hamas utgör Kristdemokraternas syn på sådant som skulle kunna bli aktuellt. Granskningen ger därmed inte anledning till något uttalande av utskottet.

Fru talman! Bistånds- och utrikeshandelsministerns agerande i fråga om stöd till UNRWA är ett annat ärende som har granskats. Granskningen bottnar i att Sidas tjänstemän i en rapport kom fram till att UNRWA var den organisation som hade bäst resurser och möjligheter att verka i Gaza. Trots det valde Sidas ledning att fatta ett annat beslut och i stället förmedla bistånd för nödhjälp via andra organisationer. Ett antal sms mellan den dåvarande statssekreteraren och Sidas generaldirektör ingår i utredningsunderlaget.

Regeringen styr de statliga förvaltningsmyndigheterna genom kollektivt beslutsfattande och kan meddela direktiv till myndigheterna i linje med gällande rätt. Regeringen kan däremot inte bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpning av lag. I sådana fall är myndigheterna självständiga i sitt beslutsfattande.

I regleringsbrevet för 2024 angavs att 400 miljoner kronor kunde utbetalas till UNRWA efter rekvisition. Den 29 oktober 2024 antog Israel en lag som syftade till att förbjuda UNRWA:s verksamhet på israeliskt territorium och som förbjöd kontakter mellan UNRWA och israeliska myndigheter. Den 19 december 2024 beslutade Sveriges regering att avsluta kärnstödet till UNRWA. Bland annat beaktades organisationens operativa kapacitet i Palestina efter det beslut som Israel fattat.

I regleringsbrevet för 2025 fanns UNRWA inte längre med. Däremot angavs att upp till 800 miljoner kronor skulle avsättas för fördelning till den humanitära krisen i Gaza och i regionen enligt framtida beslut av regeringen. Så har också skett via ett antal centrala aktörer såsom FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme, FN:s barnfond Unicef, FN:s befolkningsfond, UNFPA, och Internationella rödakorskommittén.

Trots regeringens beslut informerade Sida om sin bedömning av den operativa miljön för UNRWA i Palestina och Gaza vid ett möte mellan statssekreteraren och generaldirektören. Generaldirektören tog upp regeringens beslut att avsluta kärnstödet till UNRWA och frågade om det pågick något arbete med att ompröva beslutet. Så var inte fallet.

Två dagar senare, den 15 maj 2025, trädde en ny instruktion för Sida i kraft. Av den framgår bland annat att myndigheten ska bidra till att genomföra regeringens biståndspolitik och betala ut ekonomiska bidrag i enlighet med de strategier som regeringen beslutat om för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Samma dag tog statssekreteraren kontakt med generaldirektören via sms och hänvisade till att biståndet ska harmoniera med svensk utrikespolitik enligt den nya förordningen. Den 19 maj tog generaldirektören kontakt med bistånds- och utrikeshandelsministern och överlämnade vid ett möte dagen efter den aktuella promemorian.

Regeringens utrikespolitiska mål kommer till uttryck i utrikesdeklarationen och i de tematiska och regionala biståndsstrategier som regeringen beslutar om i andra regeringsbeslut samt i Sidas regleringsbrev. Utskottet konstaterar att utrikespolitiken kan formuleras och komma till uttryck på en rad olika sätt. Därigenom förutsätts myndigheten på ett förhållandevis brett sätt kunna avläsa och tolka den inriktning och ram som ska gälla för verksamheten. Detta blir inte minst tydligt vid större förändringar i utrikespolitiken. Det som framkommit i granskningen i denna del ger inte anledning till något uttalande av utskottet.

Det är samtidigt väsentligt att de informella kontakterna inte går utanför den formella ramen för myndighetens verksamhet och att dessa kontakter är mer inriktade på information än på styrning. Utskottet understryker vikten av dokumentation från dialoger och noterar i sammanhanget att statssekreteraren har gett uttryck för att hon inte velat få in någon rapport från Sida angående myndighetens bedömning av UNRWA:s förmåga att agera i Gaza, vilket är anmärkningsvärt. Detta synsätt delas inte av bistånds- och utrikeshandelsministern, som tvärtom har uttryckt att han är positiv till att Sida löpande lämnar in underlag med bedömningar.